Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
SPANSK NUTIDSLITTERATUR. 536
en, om än svag, reflex af pessimism är skönjbar, hvilket dock ej hindrar att
skildringen är originell, frisk och klassiskt enkel.
La Coruna, Senora Pardo Bazåns födelsestad, är en mycket gammal
bygd. Ursprungligen en fenicisk koloni, sedan en romersk besittning under
namn af Ardobicum Corunium, har den under tidernas lopp varit scen för
mången historisk tilldragelse, i synnerhet af krigisk art, och den bär däraf spår.
Men hvarken kyrkor eller monument af konsthistoriskt intresse äger staden,
med undantag af Torre de Hércules, en redan af fenicierna byggd fyrbåk, som
ännu, i restaureradt skick, gör tjänst. Däremot är staden med sina 36,200
invånare ett viktigt handelscentrum, företrädesvis för en stor boskapsexport,
samt säte för en betydande industri, företrädesvis i tobak. I förstaden Santa
Lucia finnes en stor cigarrfabrik, som sysselsätter mellan 3- och 4,000
arbeterskor.
Dag efter dag såg Senora Pardo Bazån från sina fönster talrika grupper
af dessa cigarrarbeterskor vandra från och till den stora fabriken. Hon
frågade sig själf därvid: »Kan det finnas något likt en roman under dessa
kalikå-kläder och nötta kappor? Helt visst, ty hvarhelst fyratusen kvinnor finnas,
finnas ock fyratusen romaner. Konsten är blott att leta upp dem.»
Cigarrfabriken blef nu under en längre tid föremål för Senora Pardo
Bazåns ingående studium, och resultatet däraf blef La Tribuna, 1884(9), en
bild af det moderna fabriksarbetet, af lifvet bland arbeterskorna i La Coruna
och det inflytande de federala idéerna under revolutionsåren utöfvade på las
cigarreras. Dessa starka, mörka, energiska, de federala idéerna lidelsefullt
hängifna kvinnor få sin »tribun» i cigarrarbeterskan Amparo, romanens
hufvud-person, som i fabriken gör propaganda för sina åsikter.
Kärlekshistorien mellan henne och en fadd löjtnant fängslar mindre
intresset, som starkast koncentreras på utvecklingen af en politisk idé i en
kvinnohjärna. Amparo, ut- och invändigt, till kropp och själ, en friluftsfigur,
är lifslefvande målad och torde icke sakna sina motstycken i verkligheten.
Skildringen är gjord med stor dramatisk kraft, färgstark, utprägladt
realistisk. Pikanta situationer öfverflöda och beskrifningen af en politisk bankett
och af cigarrarbeterskornas karneval är prof på glänsande berättarkonst.
En fransk kritiker har med fransmännens vanliga lystnad att alltid och
allestädes tillskrifva sig inflytande på andra nationers konst och litteratur
påstått, att La Tribuna direkt påverkats af Zolas kort förut utkomna Germinal.
Hvarken beträffande själfva ämnet, som i Germinal är historien om en vanlig
strejk, eller i behandlingen däraf, kan dock i La Tribuna spåras någon
inverkan af Germinal. Om Senora Pardo Bazån rönt något inflytande af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
