Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - A. H.: Spansk nutidslitteratur. Några anteckningar. VI. Doña Emilia Pardo Bazán
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53*
SPANSK NUTIDSLITTERATUR. 544
att i dessa båda romaner närma sig denna franska naturalism så mycket som
det är möjligt för en spansk författare af rang i våra dagar.
Den följande romanen bär namnet Insolaciön (Solsting) och utkom 1889.
Enda barnet, moderlös, uppfostrad af en fader, som afgudar henne, rik, af
hög samhällsställning, gifter hon sig med en gammal man, icke af kärlek, men
af vänskap. Retelsen efter något nytt i förening med inneboende fåfänga hos
en kvinna, som ej flyr frestelsen för njutningen att kunna segra öfver den,
bringar henne på det sluttande planet.
Ömtåliga situationer, där man står på gränsen att förlora jämvikten, äro
här behandlade med den fina takt, som man endast finner hos en stor konstnär.
Det är företrädesvis till det af förf. så väl kända och för hennes hjärta
så kära Galicia, som scenen för hennes dramatiskt lifliga och måleriskt saftiga
skildringar är förlagd. Då hon någon gång förflyttar handlingen från sin
hembygd och förlägger den till Madrid, såsom i Morrifia, tar hon också med
sig sina galicier. Morrifia utkom likaledes 1889. Ordet betyder här »hemsjuka».
Vi införas i en ämbetsmannaänkas hem i Madrid. Detta är beläget helt
nära universitetet, så att Dona Aurora från-sitt fönster, vid hvilket hon sitter
med sin stickstrumpa, kan se sitt enda barn, Rogelio, när han går från och
till föreläsningarna. I detta hem samlar Dona Aurora till aftonsamkväm sin
aflidne mans gamla vänner och ämbetskamrater, som alla, utom en, lefva i
det förflutna, hvilket utgör det stående ämnet för deras konversation. Allt
är här troget kopieradt efter naturen, med skarp iakttagelse, men
hvardaglig-heten är full af poesi. I denna omgifning växer Rogelio upp under en
älskande, vakande, plikttrogen och praktisk moders ögon. Han är en helt
vanlig yngling, studerar juridik — och examen är nära förestående, när
konflikten i boken inträffar. Handlingen är en gryende kärlek mellan den unga
studenten och en tjänstflicka, Esclavitud. Denna flicka, som är från Galicia,
har betagits af en så stark hemlängtan, att den öfvergått till hemsjuka. Pä
uppmaning af en af Dona Auroras vänner har denna tagit flickan i sin tjänst
under förhoppning, att den dagliga beröringen med galicier i någon màn
skulle kunna böta hemsjukan. Esclavitud, som är tjugufem år, är dotter rJ
en präst och blygseln öfver denna härkomst har alstrat ett djupt vemod i
hennes själ. Den blygsamma, godhjärtade, arbetsamma, plikttrogna flickan
trängtar efter ömhet, kärlek och sitt Galicia. Förf. har gjort en på djupe:
gående själsanalys af detta hemsjukans offer och på samma gång gifvit en om
noggrannaste studium af verkligheten vittnande teckning af gossenaturen ocn
af hvad som rör sig på botten i en tjuguårings själ.
För Esclavitud finnas blott två ting i världen: Galicia och Rogelio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
