Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 SVERIGE OCH DEMOKRATIEN
aristokratien har särskildt förr fyllt den uppgiften på ett
sådant sätt, att största delen af landets förvaltning utöfvades
af olönade ämbetsmän. Otvifvelaktigt få vi å vår sida bära
följderna af bristen på en sådan aristokrati; och det är
knappast mera än en nödfallsutväg att, såsom hos oss sker, låta
en mängd af statens tjänstemän, lärare o. s. v., uppbära lön
för tjänster, som de ej sköta, för att på detta indirekta sätt
underhålla personer, som förvalta förtroendeuppdrag. Det är
också mycket betecknande, att någon enstaka klarsynt man
inom arbetarrörelsen insett farorna af, att rörelsens ledande
män äro beroende af sin ledareställning för sitt uppehälle,
och rent af lyckönskar rörelsen till att äga åtminstone några
få »aristokrater», som kunna bestå sig med en absolut
själfständig mening utan att därigenom behöfva riskera att
bringas till tiggarstafven.
Känslan af det föraktliga i att ej ha något arbete är hos
oss så stark, att den varit en medverkande orsak till att
drifva äfven kvinnorna in i förvärfsarbetet. Den
utsträckning, hvari den svenska bildade klassens kvinnor ägna sig
åt lönarbete, är antagligen ganska enastående, ty rörelsen
sträcker sig här ofta långt utanför sådana kretsar, där
detta arbete är nödvändigt för uppehället. Att dottern till
en statsminister eller amiral innehar en bankplats, en
högadlig dam står bakom disken i ett stort varumagasin eller
hustrun till ett fungerande statsråd sköter sin lärarinnetjänst,
är alltsammans saker som utan något motstånd inträffat hos
oss, men som i de stora länderna skulle väcka »sittliche
Ent-rtistung». Detta visar uppenbart, i hvilken aktning arbetet
i Sverige hålles, huru i djupare mening demokratisk vårt
lands sociala struktur från många synpunkter är.
Trots allt detta, som svårligen skall kunna förnekas, finns
i vårt land otvifvelaktigt både en känsla af klasskillnad och
en ovilja mot denna klasskillnad. Båda fenomenen äro af
stor betydelse och förtjäna allvarlig uppmärksamhet. Man
kan nog finna flera orsaker till förhållandet.
Den första orsaken är kanske — så paradoxalt det låter —
just den relativt ringa olikheten i social ställning. I länder,
där öfverklassen liksom utgör en annan värld än de fattigare
klasserna, förefaller antagligen den högre klassen i massans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
