Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - En engelsk statsmannabiografi (Disraëli) - Maximilian Hardens essayer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 75
fattaren-utgifvarens inledningar och instuckna reflexioner. Den enda
svenska biografi, som veterligen tillhör denna typ, är prof. Warburgs
Johan Gabriel Richert. I skickliga händer skapas på detta sätt
mästerliga helhetsbilder, med en lefvande kraft, som den verkliga
biografin endast undantagsvis uppnår; i sämsta fall blir det däremot en
förvirrad massa, utan lefvande anda och nästan osmältbar såsom
helhet. Men under alla förhållanden meddelas här ett faktiskt material
af största källvärde och från denna synpunkt oändligt öfverlägset de
memoarer eller själfbiografier, som skrifvas efter händelserna, då
vederbörande medvetet eller omedvetet omdiktar verkligheten efter
sitt subjektiva tycke.
Af de stora engelska statsmännen från förra århundradet finnes
knappast någon mer än Disraeli, som ännu saknar sitt monument,
varaktigare än i brons. Redan 1903 fick Gladstone, Disraelis store
motståndare och motsats i stort som smått, sin biografi i tre
samvetsgranna, solida band af den i dagarna afgångne ministern för Indien, lord
Morley; och 1906 kom biografien öfver den ende konservative
statsman, som haft något af Disraelis betagande och förvirrande
genialitet, lord Randolph Churchill, tecknad med en förening af
ungdomlig friskhet och taktfull värdighet, som man knappast skulle tilltrott
dess författare, föremålets son, den nuvarande engelske
inrikesministern Winston Churchill. Men Disraeli har fått vänta, och så mycket
större har spänningen varit, innan biografien nu kommit.
Hvad som utkommit, är dock blott inledningen till det hela,
framställningen af ungdomstiden fram till Disraelis vid 33 års ålder efter
nästan otaliga nederlag tillkämpade parlamentsmandat 1837. Det är
en mycket fängslande bok — bl. a. utstyrd med en rad ypperliga
porträtt — äfven om den kanske ger mindre nytt än man skulle ha
väntat beträffande en natur så full af lönnkamrar och
öfverraskningar som Disraelis. Öfver alla andra sympatiska och osympatiska
egenskaper, båda slagen förefintliga i rikt mått, framstår hjältens
okufliga mod och nästan fatalistiska tro på sig själf och sin stjärna.
Efter sitt tredje nederlag 1835 sade han i ett tal: »Jag säger om mig
själf liksom en berömd italiensk general, som gaf till svar, då man
på gamla dagar frågade honom, hvarför han alltid segrade, att det
var därför att han alltid blifvit slagen i sin ungdom.» Hvad Disraelis
»segrar» inneburo utöfver hans personliga upphöjelse, därom äro
meningarna helt naturligt än i dag delade; men man skymtar här i
hans första politiska inlägg fröet till den nya, delvis mycket
fantastiska riktning, som på 1840-talet fick namn af »Det unga England» och
som oemotsägligen betydt mycket för en nyskapning af det engelska
tory-partiet och därmed för hela den politiska utvecklingen.
Maxim. Härdens
essayer.
Den stridbare utgifvaren af »Die Zukunft»
Maximilian Flärden, alias Witkowski, har
sammanfört inemot ett tjugotal vid olika tider skrifna
karaktärsstudier till en volym med titeln Köpt" e, hvilken i författa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
