Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges försvar - »Rikets ekonomiska bärkraft»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 SVERIGES FÖRSVAR
om vi däremot haft stora vattenkrafttillgångar liggande
oanvända, men i en nära framtid ha utsikt att begagna dem, blir
åter resultatet omvändt. Hvad som hade behöfts för att
besvara frågan, skulle alltså varit en nationalekonomisk
undersökning af underlaget för svenska folkets uppehälle, i någon
mån likartad med den, som för en tid sedan på presidenten
Roosevelts initiativ slutförts af en amerikansk »National
Con-servation Commission».
Det är mycket möjligt, kanske till och med antagligt, att
en sådan undersökning skulle gifvit ett gynnsammare resultat
än det kommittén kommit till, men därom veta vi ingenting
— och icke böra vi heller uppskjuta försvarsfrågans lösning
tills vi få veta det.
Vi få alltså ytterligare begränsa synvidden och nöja oss
med slutsatser ur förhållandet mellan nationalinkomsten och
utgifternas hittillsvarande stegring. Det visar sig då, att
beräkningen icke blott — såsom redan antydts — är byggd på
rätt ytliga kännemärken, utan därjämte lider af ganska många
större eller mindre fel. Sålunda har, såsom kommittén själf
anmärkt, själfdeklarationens införande kommit den taxerade
inkomsten att långt mer än förut närma sig den verkliga,
hvarigenom den förras ökning blifvit större än den senares;
äfven i öfrigt äro höjda taxeringsvärden, särskildt af
skogsfastigheter, utan tvifvel i många fall delvis förorsakade blott
af noggrannare uppskattning af den verkliga förmögenheten
eller inkomsten, medan de starkt stigande
inteckningsbeloppen ej fråndragits. Därtill kommer, att de höjda
fastighetsvärdena i städerna till stor del blott bero på högre hyror,
hvilket ju blott innebär en ändrad fördelning af
penningarna mellan hyresvärd och hyresgäst, ej en ökad
nationalinkomst. Slutligen — och det torde vara det viktigaste —
har i kommitténs kalkyl ej tagits någon hänsyn till de
kommunala utskyldernas stegring, ehuru denna är ojämförligt
starkare än statsutgifternas och äfven i framtiden måste förbli
det, då kommunernas skuldsättning ökas oerhördt. Dessa
utgifter måste naturligtvis bestridas ur samma nationalinkomst
som statsutgifterna, och däraf följer alltså, att dessas förmåga
att bära ökade statsutgifter proportionsvis förminskas.
Att af detta utan nya undersökningar draga bestämda
slutsatser, om kommitténs beräkning är för hög eller för låg, går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
