- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
108

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Arbetsledning och arbetsintensitet. Af Gunnar Laurell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 GUNNAR LAURELL

cialisera sig utan att behöfva riskera att stå utan uppehälle.
Specialiseringen har två saker till följd. Dels bör ju en
specialist kunna arbeta mera koncentreradt i sitt yrke än den
mera mångsidigt arbetande, dels behöfver hvar och en ej någon
längre utbildningstid bakom sig, hvilket har till följd, att
löne-pretentionerna kunna sättas relativt lägre. Detta sistnämnda
förhållande har ju dock mindre betydelse bland
kroppsarbetarna.

En annan omständighet är, att det inom byggnadsfacket i
Amerika arbetas så godt som uteslutande på entreprenad. En
mängd solida och skickliga entreprenörfirmor med rikhaltig
och förstklassig arbetsmateriel existera. Detta gör, att
byggnadsarbetaren i Amerika arbetar under mera stabila villkor än
hans yrkesbroder i Europa, hvilket måste göra honom mera
drifven i sitt arbete, hvarförutom han naturligtvis sporras till
bättre prestationer hos en arbetsgifvare (entreprenören), som
kan bibehålla honom i arbete för framtiden, än om han såsom
hos oss är anställd endast för en begränsad och ofta mycket
kort tid.

Som sammanfattning af det hittills sagda kunna vi säga, att
den amerikanske byggnadsarbetarens högre intensitet beror på
följande omständigheter: fri konkurrens, godt folkmaterial bland
invandrarna, aktning för intensivt arbete, goda lefnadsvilkor,
specialisering samt entreprenadväsendets utvecklade ställning.

Här har jag nu försökt gifva en skisserad förklaring öfver
skillnaderna mellan de europeiska och de amerikanska
arbetsförhållandena i hvad mån de kunna inverka på
arbetsintensiteten. När man demonstrerar två olika ting, är det lätt gjordt
att öfverdrifva skiljaktigheterna, och att detta ägt rum här, är
jag fullt medveten om, men det har skett afsiktligt just för att
inom en trång ram klarare belysa ämnet.

Hvilka åtgärder kunna och böra vidtagas för att hos oss höja
arbetsintensiteten ?

Jå, det är ett ämne, som fullständigt utredt skulle fylla
volymer, hvarför det inom denna ram endast kan blifva tal om att
antyda hufvuddragen.

Den viktigaste och djupaste orsaken till att arbetsintensiteten
i Sverige icke är sådan, som den borde och kunde vara, torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free