Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Valplakatens propaganda. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALPLAKATENS PROPAGANDA 129
motstycke: en »sittande» minister i ett tal humoristiskt
omnämnande ett öfverfall af någon svensk rösträttskvinna — nomina
sunt odiosa.) Det här afbildade suffragettplakatet (fig. 9), det
enda från detta håll jag lyckats finna, ger prof på lugnare
stridsmedel och pläderar rätt fyndigt för den af underhuset i
andra läsningen antagna »försoningsbillens» faktiskt rätt
tvifvel-aktiga anspråk på att respekteras såsom »folkets vilja», af båda
de stora partierna hyllad med munnens bekännelse.
Jämsides med de illustrerade valplakaten, som väl närmast
utvecklats ur partitidningarnas politiska karikatyrer, finner man
massor af plakat, hvilka endast i jättebokstäfver innehålla några
»kärnord», oftast i epigrammatisk tillspetsning. De leda sitt
ursprung från äldre tiders »valfältrop» och koncentrera äfven
valtalens kraftställen, tidningsledarnes argument samt de tallösa
små valbroschyrernas och flygbladens redan förut starkt
sammanträngda politisk visdom. Ofta taga de formen af frågor till
valmännen. Ett liberalt plakat t. ex. spörjer den tveksamme:
»Hvem vill Ni skall råda, ert eget underhus eller lorderna i
öfverhuset?» Ett unionistiskt erbjuder honom följande teser
för begrundande: »Radikalerna säga: beskatta jorden, icke
lifs-medlen! Unionisterna säga: det är jorden, som frambringar
lifsmedlen; hvarför inte beskatta utländingen?»
I denna enkla form hafva vi någon enstaka gång äfven här
i Sverige sett motstycken till de engelska valplakaten. De
politiska karikatyrerna däremot ha hittills — kanske med något
enstaka undantag under tullstriden, då motsatsen mellan
protektionistiska mjölsäcksägare och »svälttullutpinade» arbetare,
vill jag minnas, äfven åskådliggjordes i plakatbilder — hållit
sig inom tidningarnas spalter. Huru länge skola vi gå fria
från detta slags valpolitiska stridsmedel? De hafva onekligen
sina både goda och dåliga sidor. Till de förra hör främst
deras väckande och stimulerande inverkan på det politiska
intresset. Äfven de likgiltigaste påtvingas en, om ock ytlig och
ensidig, kännedom om hvad striden gäller, något så när
åtminstone. En fyndig bild, ett från alla för affischering
upplåtna plank och husväggar mot den förbigående stirrande
slagord etsar sig fast i minnet och kan verka kraftigare än långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
