Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ett franskt arbete om Sverige. Af Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT FRANSKT ARBETE OM SVERIGE 133
han i rikt mått, hvad han eljest förgäfves sökt under sina
studier i det moderna Sverige: det pittoreska, det ovanliga. Man
kan icke läsa hans utförliga redogörelse för Molins biografi utan
att märka, hur han njuter af att för sin publik få lägga fram
något dylikt, och mellan raderna läser man en förhoppning om,
alt åtminstone detta äfven på tämligen blaserade läsare skall
verka med nyhetens behag. På afstånd har hela Sverige för
Bellessort tett sig i en sådan fantastisk dager, och när
verkligheten svikit hans förväntningar, när lifvet i Sverige visat sig i
stort sedt vara sammansatt af ungefär samma elementer som
lifvet i andra länder, då har han med desto större förkärlek fäst
sig vid dylika romantiska företeelser. Samma tendens ligger till
grund för hans utförliga teckningar af Almqvist och Selma
Lagerlöf. Öfverallt söker han framhäfva deras originella särdrag
och sätta dessa i samband med folkkaraktärens innersta
egen-domligheter. I sin uppfattning af det svenska lynnet står han
under inflytande af Heidenstam, hos hvilken som bekant den i
vårt land under senare tid så ofta och så resultatlöst upptagna
diskussionen om den svenska nationalkaraktären har sin
utgångspunkt. Däremot har han icke haft tillräcklig kännedom orn
svensk historia för att på egen hand kunna upptaga Heidenstams
folkpsykologiska hugskott och underkasta dem en kritisk
granskning. Den store svenske diktarens försök att gripa de
väsentligaste dragen i sitt folks lynne, som oförtydbart i hvarje detalj
bär spår af sin upphofsmans personlighet, har därför också
bragt den franske essayisten på villospår. I stället fö)* den
allmängiltiga svenska typ, han velat skildra, har Bellesort tecknat
konturerna af en markant individualitet, som visserligen har ett
eller annat drag gemensamt med nationalkaraktären men som
dock ingalunda kan göra anspråk på att i egentlig mening
betraktas som representativ för densamma.
Hvad beträffar de faktiska förhållanden, som Bellessort i sitt
arbete gjort till föremål för behandling, så är framställningen af
dessa i stort sedt mera korrekt än hvad i utländska arbeten af
detta slag vanligen är fallet. Därmed är naturligtvis icke sagdt,
alt misstag och felaktigheter saknas; tvärtom träffar man dylika
både på ett och annat ställe. Jag v*äljer ett par exempel ur
det kapilel, där han behandlat Uppsala och i samband därmed
sökt gifva en öfversiktlig bild af det vetenskapliga lifvet i Sverige
i allmänhet. Vi möta sålunda här den förvånande upplysningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
