Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor
- Ryssland och finska skärgården
- Det tysk-ryska närmandet vid mötet i Potsdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I det tredje häftet för 1910 af den nu tyvärr upphörda Illustrerad
Militärrevy återfinnes en värdefull uppsats af kaptenen vid flottan
Björn Holmgren om »De ryska planerna på nya maritima
operationsbaser i Östersjön», där de hithörande frågorna på ett allsidigt
sätt belysas.
Det tysk-ryska närmandet vid mötet i Potsdam.
Strax före sin hemresa från en längre tids vistelse
i Tyskland aflade tsar Nikolaj i november 1910 ett
besök i Potsdam hos kejsar Wilhelm, och där märktes
samtidigt äfven de båda monarkernas nyutnämnda
utrikesministrar Kiderlen-Wächter och Sasonov. De
utförligaste officiella meddelanden, som hittills lämnats om de
betydelsefulla »samtal», som fördes vid kejsarmötet, förekomma i tyske
rikskansleren von Bethmann-Hollwegs tal i tyska riksdagen den 10
december. Han omtalade därvid, att man utbytt försäkringar om
ett ömsesidigt starkt och identiskt intresse för bevarande af status
quo på Balkanhalfön och i Främre Orienten, att man talat »öppet
och vänskapligt» om Persien samt att vid mötet ånyo konstaterats,
att de två regeringarna ej inlåta sig på någon som helst
kombination, hvilken kunde ha en aggressiv udd mot den andra. Det är
dessa ord jämte en slutfras i rikskanslerens tal om att mötet »stärkt
och befästat det gamla förhållandet mellan oss och Ryssland», som
hittills utgöra det enda officiella underlaget för den nu en månads
tid pågående pressdiskussionen om det rysk-tyska närmandet och
dess sannolika verkan på »trippelententens» hållfasthet och den
allmänna storpolitiska situationen i Europa. Potsdam-mötet skulle
tydligtvis bilda uppslaget till formliga diplomatiska förhandlingar inom
den ram, som där skisserats, men huru långt dessa förhandlingar
fortskridit, är ännu ej bekant; förmodligen afvaktar man i Berlin
och Petersburg pressdiskussionens afmattning, innan man på allvar slår
sig ned vid det gröna bordet och i skrift detaljeradt formulerar de i
Potsdam i princip träffade aftalen.
Det är en numera allmänt känd sak, att dessa förnämligast gällde
Bagdadbanan och dess anslutning till det persiska järnvägsnätet samt
Tysklands hemliga erkännande af Rysslands förhärskande politiska
inflytande i norra Persien. Den 6 januari publicerade
Londontidningen »Evening Times» ett hemligt förslag till uppgörelse härom,
hvilket skulle i form af en rysk not ha tillställts tyska regeringen.
Detta aktstycke har senare i officiösa dementier betecknats som en
fantasiprodukt, men i hufvuddragen torde den dock återge den
stundande uppgörelsens väsentliga innehåll. Åtminstone utgick franske
utrikesministern Pichon i sitt stora utrikespolitiska tal i
deputeradekammaren den 13 januari från ett dylikt ryskt-tyskt samförstånd om
Bagdadbanan och Nord-Persien som ett faktum. Om detaljerna
fortgår alltjämt en af bekymrade kommentarier åtföljd gissningstäflan
särskildt i engelska tidningar, men säkert torde vara, att det nya
samförståndet går ut på att i ett separataftal mellan Tyskland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0158.html
