- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
169

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staten som företagare. Af Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATEN SOM FÖRETAGARE 169

ekonomiska företaget kan undvara det enskilda vinstintresset
eller, i annat fall, om staten har möjlighet att ta det i sin tjänst.

Det enskilda vinstintressets betydelse som drifkraft vid all
ekonomisk verksamhet är obestridlig, och lika obestridligt
är, att statsföretag aldrig kunna draga full nytta däraf.
Allvarligast är detta kanske belräffande pioniärarbete, i det att
därvid förhoppningen om vinst på grund af de stora risker,
som måste löpas, i en mängd fall är nödvändig om
företagen skola komma till stånd. De fall då staten gripit sig
an med fullständigt nya verksamhetsområden torde också
vara lätt räknade; det är sålunda exempelvis påfallande, att
fastän de flesta länder nu öfvergått till mer eller mindre
fullständigt statsbanesystem, ytterst få stater från början själfva
gått i spetsen för järnvägsbyggandet. Om man tänkte sig det
privata initiativet helt borta, skulle följden säkert redan af
detta skäl blifva en stagnation i den ekonomiska
utvecklingen. Härmed sammanhänger ett annat moment af stor
betydelse i nutidens världsekonomi, nämligen att statsföretagens
verksamhet nödvändigt är inskränkt till statens eget område.
Till hvilka förluster en utvidgad statsverksamhet på grund
af detta förhållande skulle leda genom minskad skala af
produktionen och däraf följande sämre tillgodogörande af
landets produktiva krafter är ej så lätt att säga; men hvad
statsverksamheten skulle betyda i omedelbar förlust för landet,
därom vittna några af våra allra mest gifvande företag,
såsom de Cedergrenska telefonbolagen, L. M. Ericsson och
Separator med deras öfver hela världen spridda dotterbolag.

Å andra sidan bör man dock ej förbise, att staten har
möjligheter att befordra särskildt det vetenskapligt-tekniska
framåtskridandet, kanske t. o. m. mera än enskilda företag, dels
därför att staten har så mycket större tillgångar än någon
enskild, dels också därför att staten alldeles frånsedt det
omedelbara ekonomiska resultatet har till uppgift att
befordra vetenskapligt arbete. Vill man ha exempel härpå, är
det nog att hänvisa till den elektriska järnvägsdriften, som
hos oss helt och hållet utexperimenterats af statsbanorna och
det på ett sätt som delvis synes innebära framsteg utöfver
hvad som förut i något land presterats på området. Men
just på grund af experimentarbetets nyss antydda
förutsättningar inom statens verksamhet kan hufvudvikten komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free