Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Social öfversikt. Arbetsgifvare och arbetare efter storstrejken. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 SOCIAL ÖFVERSIKT
för lokala aftal, men lämnar en hel del punkter, särskildt
lönefrågan, att afgöras af dessa lokala aftal.
För icke mindre än 201 dylika lokala aftal — oberäknadt det
hela landet omfattande aftalet inom kakelindustrien, som likaledes
sorterar under Dyggnadsindustriens riksaftal — utgår nu
giltighetstiden l april i år. Samtliga dessa aftal ha uppsagts af
arbetsgifvarne, och sedan midten af februari har det förhandlats
mellan de lokala organisationerna utan resultat. Den 15 mars
skola förhandlingarna upptagas mellan hufvudorganisationerna.
Att dessa skulle kunna slutföras innan den l april, är nog
uteslutet, och att då finna på någon modus vivendi kommer
kanske att erbjuda svårigheter.
r Ett förebud till mera ordnande förhållanden på
arbetsmarknaden utgör åter Upphäfvandet af Svenska
arbetsgifvarförenin-gens sedan 1909 kvarstående lockouter. Storlockouten omfattade
under sin fulla utsträckning skrädderikonfektionen,
pappersmassefabrikerna, väg- och vattenbyggnadsverksamheten,
sågverken, textilfabrikerna och järnbruken. I november 1909
afblås-tes lockouten vid järnbruken, under det att inom de öfriga
industrierna lockouten fortfarande formellt upprätthölls. Det
är bekant, hvilka förvirrade förhållanden detta tillstånd
medfört. Arbetsgivarföreningen anklagades för aftalsbrott och
inom arbetarnes led uppblomstrade »den nya moralen». Värre,
från synpunkten af ordnade förhållanden på arbetsmarknaden,
var att hvarje förhandling, hvarje möjlighet till träffande af
kollektivaftal var utesluten inom dessa stora industriområden, så
länge krigstillståndet pågick. Den första november 1910
upphörde emellertid detta onormala och beklagliga tillstånd, i det
att Svenska arbetsgifvarföreningen utan vidare upphäfde
samtliga lockouter. Som hufvudsakligt motiv för denna åtgärd
uppgafs, att arbetsgifvarföreningen insåg behöfligheten af en
ansvarig och kompetent centralorganisation på arbetarsidan och
alls icke hyste någon önskan att framkalla en fullständig och
obotlig anarki, hvartill funnes en möjlighet genom de
syndikalis-tiska splittringsförsökens inverkan. Det är nu att hoppas, att
detta steg fullföljes och utnyttjas genom kraftiga försök från
såväl det allmännas som parternas sida att åstadkomma en
varaktig och arbetsfreden betryggande förhandlingsordning
mellan arbetarnes och arbetsgifvarnes största
centralorganisationer, då kanske det Bergska idealet likväl har större utsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
