Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Norge och Ryssland - De ryska stridskrafternas nya fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FHAGOK 237
i fråga om Ishafsfisket utanför Murmanskusten. Deras farhågor för
att åtgärden skulle framkalla ryska repressalier vid förhandlingarna
om tullen på till Ryssland exporterad saltad fisk bemöttes af Irgens
med förklaringen, att här förelåg ett »isoleradt förhållande» utan
sannolikt inflytande på nämnda kinkiga förhandlingar. \7id debatten
i lagtinget klagade en socialdemokratisk Finnmarksrepresentant öfver
att den lokala pressen däruppe behärskades af »chauvinistiska»
stämningar och helst önskade, att den urgamla rysk-norska
»samhandeln skulle gå samma väg som Kibergsrättigheterna. I Novoje Vremja
har för öfrigt dessas upphäfvande föranledt en chauvinistisk
klagovisa, uppfylld med hånfulla utfall mot den norska nationen.
Artikelförfattarens sakkännedom var däremot minimal, och det hela
utmynnade, enligt i Suvorins tidning vedertaget bruk, i harmsna
anklagelser mot tyskarne för att i hemlighet ha sin hand med i spelet.
Dessa norsk-ryska intressekonflikter hafva här något utförligt
berörts, enär de torde ega större omedelbart realitetsintresse än de i
pressen esomoftast synliga allmänt och abstrakt hållna diskussionerna
om Rysslands oaflåtliga begär efter »ett fönster åt Europa» uppe i
höga Norden, där Atlantiska oceanens vågor blandas med Ishafvets.
En intensiv diskussion i pressen om denna supponerade ryska
expansionstendens och dess eventuella motverkande t. ex. genom ett
norskt-svenskt försvarsförbund — i kraft af hvilket Sverige, den från
norska novembertraktaten af 1905 års män omsorgsfullt undanhållna
makten, skulle åtaga sig norskt territoriums skyddande mot en af
garanterna för detta territoriums integritet! — torde af lätt insedda
skäl vara högst olämplig. Sigurd Ibsen och på svenskt håll Emil
Svensén ha från olika synpunkter lämnat rätt uppmärksammade
bidrag till en sådan, utan att dock vinna synnerlig genklang hvarken i
Norge eller Sverige. Men äfven om man afvisar allt tal om
försvarsförbund och bortser från de direkta ekonomiska svenska intressen,
som finnas just uppe i gränstrakten Sydvaranger, så består likväl trots
allt ett tillräckligt starkt samband mellan de nordiska rikenas öden
för att man i Sverige skall hafva all anledning att med vaket intresse
följa de norsk-ryska relationerna vid Finnmarksgränsen äfven i deras
rätt invecklade smådetaljer. Sådana till utseendet mindre betydande
detaljfrågor kunna nämligen, om olyckan är framme, bli utgångspunkt
för rätt vidtomfattande konflikter, och de stridiga intressenas
utjämnande är därför äfven för oss iakttagande svenskar ett önskemål.
För ej länge sedan förvånades världen af
meddelandet om en genomgripande »koncentrering
bakåt» af Rysslands krigsväsen, som bl. a. tog
sig uttryck i förflyttningen af bortåt två hela armékårer från
polsktyska gränsen till längre in i landet belägna punkter. Mångenstädes
trodde man sig häri se ett tecken till att Ryssland, resigneradt
inrättande sig efter sina genom kraftförlusten i Ostasien förminskade
resurser, droge sig tillbaka till en rent defensiv ställning på de inre
linjerna. Den tillfredsställelse öfver så lugnande utsikter, som giorde
De ryska
stridskrafternas nya fördelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
