Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vår utrikespolitik och dess uppgifter. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR UTRIKESPOLITIK OCH DESS UPPGIFTER 255
Till praktiska och aktuella förslag hör däremot ej det i
Norge nu senast lösligt framkastade projektet till ett nordiskt
försvarsförbund. Ett sådant förutsätter ju vidtgående
gemen-samhet i utrikesledningen och skulle åt det från norska
in-tegritetstraktaten undanhållna Sverige anvisa rollen af Norges
hjälpare mot en af dess egna integritetsgaranter.
Spetsberg s f råg an, där Sverige har att skydda sina
vetenskapliga intressen och för öfrigt att liksom andra intresserade
makter tillvarataga de ekonomiska möjligheter det »herrelösa
landet» kan erbjuda dess undersåtar, tyckes närma sig en af
Sverige, Norge och Ryssland gemensamt förberedd
internationell lösning. De handelspolitiska och ekonomiska intressen af
större dimensioner svensk utrikespolitik har att tillvarataga i
många länder äro så allmänt kända och så ofta diskuterade,
att det synes onödigt att här mera än i allmänhet påpeka
deras stora betydelse. De gälla framför allt vår exporthandel
på Ryssland, Tyskland, Sydamerika — Rrasilien, där vår
diplomatiska representation borde till exportintressets stöd
förstärkas, lika väl som i Argentina — samt Östasien. Hvad
Sveriges ställning på den af alla länder så ifrigt eftersökta
franska lånemarknaden angår, så har 1908 års bekanta
öfverenskommelse (om nedsatt vintull och notering af svenska
papper) gifvit våra lagstiftare en påminnelse om att
nykterhetslagstiftningen kan få sin utrikespolitiska sida, ett motstycke till
att nationella försvarsfrågor — se Vlissingenfrågan och frågan
om Köpenhamns befästande! — genom andra länders
erfarenhet visats vara ägnade att tilldraga sig internationell
uppmärksamhet och t. o. m. under vissa omständigheter kunna tänkas
framkalla »vänskapliga råd» i den ena eller andra riktningen.
Dessa sistnämnda exempel, hvilka skulle kunna förökas med
åtskilliga andra från tullagstiftningens område, visa huru
flytande i själfva verket gränsen är mellan inrikes- och ut
rikespolitik och huru nödig därför kännedomen om den
senares allmänna förutsättningar borde anses vara för den förras
rätta bedrifvande.
Sveriges regering har till sist äfven sin klara och erkända
plikt att efter måttet af nationens förmåga och utan
blottställande af dess lifsintressen medverka vid det pågående
uppbyggandet af en internationell rättsordning, bl. a. genom
deltagande i det internationella arbetet för freds- och skiljedoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
