- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
261

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska ingenjörers emigration till Nord-Amerika. Af Chr. Sylwan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA INGENJÖRERS EMIGRATION TILL NORDAMERIKA 261

man stämplar sig själf gång på gång som en »raider» til!
förfång ej blott för sig själf utan äfven för hvarje svensk, som
följer efter i samma kurs. Också har man från
arbetsgifvare-håll inom särskildt de östra staterna under de senare åren
skarpt beklagat sig öfver svenska teknicis framfart härutinnan.

Emellertid kan en sidoväg föra vår ingenjör åt ett helt annat håll.

Farten hejdas på någon punkt. Om något visst arbete tar
vår man ett fastare grepp än om de föregående, eller bättre:
något visst jobb tar ett så fast grepp om honom, att han
kommer af sig i rollen och börjar arbeta såsom de flesta: för
arbetets egen skull, för högre aflöning, för befordran. Hans
liberala själfpolitik kantrar öfver till konservatism. Vare sig
han råkat på en yrkesspecialitet, som mer än dittills någon
annan intresserar honom, och för hvilken han anser sig äga
just de erforderliga förutsättningarna, eller han fångats af
särskild trefnad i umgänge och omgifning, eller omständigheter af
båda dessa eller dylika slag samverka — alltnog: han
bestämmer sig för att stanna något längre än principenligt.

Den väg han dittills följt skulle ej leda till målet. När allt
kommer omkring är praktiserandet den grundligaste
studiemetoden. Han känner det alltmer lockande att bli som en af de
andra: en täflare i spelet, en verklig amerikan. »Svensken är
amerikan, så snart han landstigit» — ett listigt smickrande
påstående men ej alldeles utan någon befogenhet. Han sätter sig
i sinnet att visa det på sig själf. Han skall låta kamraterna se,
att äfven han, fastän »just över», kan arbeta intensivt, stiga på
löneskalan, bli befordrad. På detta sätt hedrar han äfven sitt
fosterland, blir i sinom tid en af dem, som man därhemma tager
emot med öppna armar och aflyssnar föryngringens lärdomar.

Med språket gör han snabba framsteg, åtminstone lär hän
sig snart kallprata och att i fackliga ämnen någorlunda ledigt
demonstrera, kritisera, opponera. Ju närmare han kommer
kamraterna inpå lifvet, desto högre stegras hans själftillit och
kamplust. Också verkar omgifningens arbetsfart i hög grad
sporrande. Det är ej osannolikt, att han möter landsmän,
teknici äfven de, yngre och äldre, som arbetat sig upp till goda
löner, till förmansplatser eller till innehafvande af egna affärer.
Aktivt eller passivt, afsiktligt eller oförskylld! medverka äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free