Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finska rösträtts- och valfrågor. Af Emil Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 EMIL SCHYBERGSON
ut sig och blifva ungefär desamma efter det ena systemet, som
efter det andra.
Däremot är naturligtvis rösträttens utsträckning till nya
samhällslager af utomordentlig betydelse i fråga om valresultatet.
Det veta vi så väl här i Finland, där vi från en gammalmodig
ståndsrepresentation, där adelsmän och präster hade hvar sin
fjärdedel af representationen och äfven de öfriga stånden voro
tämligen konservativt sammansatta, med ens öfvergingo till
allmän och lika rösträtt. Sammansättningen af kammaren, med
dess damer och ett otal socialister, är ju så fullständigt afvikande
från hvad som varit, att en jämförelse knappast kommer i fråga.
Och dock finna vi äfven här, att de som tidigare hade
inflytande inom sina respektiva stånd äfven i den nya enkamniaren,
den starka socialistiska uppmarschen till trots, intaga en
framskjuten plats såsom talmän, vice talmän och ordförande i
utskotten. En medverkande orsak härtill står äfven att söka däri,
att dessa element icke tagits i anspråk för en särskild första
kammare.
Bland alla de under och mirakel, som vår enkammare haft
att bjuda på, må äfven antecknas, att det svenska elementet,
hvars inflytande den nya representationsformen ansågs komma
att helt och hållet ödelägga, icke blott i utskotten utan äfven i
debatten erkändt har sin betydelse. Den vore naturligtvis än
större, om det svenska folkpartiets män skulle begagna
majoritetens i kammaren språk. Men detta är, oafsedt de principiella
betänkligheterna, outförbart. Äfven om man talar ett annat språk
än sitt modersmål, är steget långt till att kunna använda det i
en politisk debatt.
Erfarenheten visar sålunda, att äfven ett experiment, så
våldsamt som det vi under intrycket af storstrejken och befrielsen
från det tidigare politiska trycket genomförde, dock i längden
icke innebär en så ödesdiger rubbning af förhållandenas jämna
gång, som man kunnat föreställa sig. Samhället sträfvar till
jämvikt och finner den efter äfven de mest våldsamma oscillationer
i den ena eller den andra riktningen. Härmed vill jag
ingalunda hafva sagdt, att vår radikala valreform varit en väl afvägd
åtgärd. Det enda, som kan sägas till dess försvar, är att den
under de gifna förhållandena var oundviklig. Dock finnes det
mycken sanning däri, att det i synnerhet under våra vanskliga
yttre politiska förhållanden är bättre, att hafva socialismen inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
