- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
288

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Efterskörd. Af Harald Nielsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre bar. Men innan han föll och låg krossad och tyst, hade
han i kampen med sig själf och med tiden åt sitt skaldskap
eröfrat dess mänsklighet och ädelhet, i täflan med guden dess
evighetsglans och skönhet, som i vår, de dödligas värld, gör den
gudomlig.

*



»Jag vill icke vara idealist», var ett af hans sista ord, och om
man med idealist menar en man, som förvandlar större eller
mindre områden af tillvaron till abstrakta idéer, så bevisade han
tillfullo att han icke var det — hvarken idealist eller tänkare.
Han ville icke lösrifva något ur dess sammanhang till förmån
för något annat, det var tvärtom hans sorg, att han icke nog
fullständigt kunde flytta lifvets lefvande väf in i sin dikt. Men
i den meningen var han idealist, att han såg tillvaron buren
och genomträngd af själ och ande. Hau har därför ett
rättmätigt kraf på att få sina dikter bedömda icke blott som goda
konstverk hvar och en för sig utan i deras inbördes
sammanhang.

I hans andes form finna vi hvila på ett alldeles särskildt sätt
— vår själ känner sig hemma — den motsvarar vår själs behof.
Vi känna att den innesluter både: människovetande och
världsuppfattning, en hårdt tillkämpad vishet och skönhet, som strömmar
emot oss, vi veta knappt hur, men vi veta att den med samma
gåtfulla outtömlighet strömmar för hvarje nytt släkte, som tar hans
dikter i sin hand.

Han har rätt att mätas icke med idéer, utan med sin stams
högsta mått, med personlighetens.


Öfversatt efter författarens manuskript.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free