Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Rollo eller Gånge-Rolf?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rollo eller
Gånge-Rolf?
DAGENS FRÅGOR
Normandie firar i sommar sitt tusenårsjubileum. Del:
är helt naturligt, att denna minnesfest tilldragit sig
betydande uppmärksamhet här i Norden, då ju Seine
hertigdömets grundande hör till vikingatidens märkligaste tilldragelser,
kanske rentaf är den betydelsefullaste efter svenskarnas organiserande
af de ryska rikena borta bland slaverna. Men det förefaller något
kuriöst, att dessa tusenårsminnen ge anledning till presspolemik, som
ej saknar en god portion bitterhet af hart när dagspolitisk natur.
Allt från dansken Steenstrups stora arbete Normannerne» har det
ansetts fastställdt, att Normandies första hertig var Rollo, en dansk
jarlason; så väsentligen efter normandiska annaler ett hundratal år
yngre än händelserna. Nu har emellertid prof. A, Bugge i Kristiania
trädt upp och förfäktat de betydligt senare isländska sagornas uppgift,
att grundläggaren varit Gånge-Rolf, jarlason från Norge. Detta försök
att återupplifva gamla norska påståenden har uppkallat en mycket
liflig diskussion, dels förd i danska och norska tidningar, dels genom
föredrag inom mer eller mindre illustra samfund. Sverige har ock
fått sin lilla släng därvid: i samband med den svenska
festkommitténs beslut att bringa det jubilerande Rouen sorn minnesgåfva en kopia
af Bragnumsmyckel erinrade svenska tidningar om en föregångare
till normanderna, nämligen Beovulfskvädets götakonung, som omkr
515 stupade i Nederländerna. Denna erinran om ett svenskt härtåg
af så mycket äldre datum till sagda nejder har just ej fallit någondera
af de tvistande rätt i smaken.
Problemet att utreda sagda nationalitetsförhållanden är mycket
intressant men ytterst svårlöst, då traditionskretsarna äro än ganska
sena, än ehuru jämförelsevis tidiga i mycket förvanskade, än både
sena och förvanskade. Det behöfves därför vid frågans diskuterande
ej bara djärf konstruktionsförmåga (och sådan saknas då
sannerligen ej hos de flesta, som nu i saken låtit höra sin stämmaj utan
först och sist all den nyktra kritik, hvaraf modern vetenskap år
mäktig. Framför allt måste man aflägsna hvarje störande och
förryckande påverkan af modern nationalhögfärd, hvarför också
diskussionen i den offentliga pressen bort vara utesluten åtminstone på detta
stadium.
Det vore under sådana omständigheter meningslöst att här ingå på
någon utförligare redogörelse för diskussionsinläggen. Däremot måste
det betonas, att hela polemiken blottar en rätt svag punkt inom den
nordiska häfdaforskningen. Svenska historici på senare tid ha i
allmänhet ined en kanske öfverdrifven skepticism för vårt folks del
utmönstrat nästan allt sagstoft — det har t. ex. ej fallit någon svensk in att
göra stort nummer af våra nationella anspråk i Normandie, ehuru
den ömt istade Rollo enligt en af hufvudkällorna varit född vid gränsen
mellan Halland och Skåne. Våra grannar i Norge och Danmark däremot
acceptera alltfort islänningarna och Saxo i största utsträckning och
med en tilltro, som ej kan annorlunda betecknas än som betänkligen
okritisk. Öfverdrift sålunda a båda sidor, hvarvid dock till Sveriges
fördel kan framhållas, att vi i stället genom vår intensiva arkeologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
