Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svenska språkets ställning i Finland. Af Arvid Mörne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SPRÅKETS STÄLLNING I FINLAND 323
375,000 mot 2,650 ä 2,675,000 linsktalande1 är naturligtvis långt
talrikare än den finska i åtskilliga af Finlands städer. Lovisa,
Borgå, Ekenäs, Hangö, Mariestad, Kristinestad, Kaskö,
Nykarleby, Jakobstad och Gamlakarleby ligga ju inom de svenska
delarna af landet och dessa städers ekonomiska lif grundar sig
på deras egenskap af centra för omgifvande svenskbygder. Äfven
Vasa (9,545 sv., 5,644 f.)2 ligger i en svensk bygd och har svensk
befolkningsmajoritet, men genom att staden är hufvudort äfven
för det finska Sydösterbotten tillväxer det finska folkelementet
mycket snabbt, hotande att i framtiden öfverflygla det svenska.
Åbo är öfvervägande finskt (12,723 sv., 25,372 f.) och ligger i
en finsk bygd, men stadens egenskap af hufvudort för
svenska skärgården i Egentliga Finland, som alldeles saknar
städer, bidrager kraftigt till att hålla den svenska
befolkningssiffran hög. Det svenska folkelementet i Tammerfors (2,074 sv.,
34,063 f.), Viborg (3,743 sv., 26,356 f.) m. fl. städer, där
afse-värda svenska minoriteter finnas, står däremot isoleradt. I
Helsingfors slutligen är svenskans läge väsentligen likartadt med
det i Vasa: den kringliggande bygden öfvervägande svensk, men
invasionen från de finska delarna af landet för stark för att
svenskarna i längden skulle kunna hålla sig uppe som majoritet.
1890 hade de svensktalande ännu ett obetydligt försprång, den
31 december 1900 var de finsktalandes antal 49,496 mot 41,714
svensktalande och sannolikt skall resultatet af folkräkningen i
fjol, enligt hvilken hela numerärn utgjorde omkring 146,000,
icke ställa sig gynnsammare för svenskan. Än mer: bygderna
kring Helsingfors, fordom lika rent svenska som staden själf,
förfinskas i raskt tempo. De ekonomiska orsaker, som ligga
bakom denna företeelse, kunna själfklart icke häfvas genom
några skyddsåtgärder från svenskarnas sida. Stadens ställning
som hufvudstad och dess uppsving till storstad (för finska
förhållanden) medför allt starkare ökning af det finska elementet
och från staden strömmar sedan finsk befolkning öfver den
svenska bygden, som dessutom får mottaga befolkningsstillskott
direkt från landets finska delar, tack vare de lockelser den
jämförelsevis bördiga nyländska jorden, de goda kommunika-
1 Se H. Dalströms uppsats i »Oma maa» V.
2 Den kyrkskrifna befolkningen den 31 december 1900 enligt »Statistisk
årsbok«. Tyvärr stå icke nyare siffror till buds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
