Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Värnplikt och folkhälsa (J. Hammar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelåldern hos de tjänstgörande värnpliktiga blifvit något lägre än
förut.
Att med våra nuvarande statistiska resurser få exakt besked om
dödlighetsprocenten hos de värnpliktiga i jämförelse med de
kasserade är därför omöjligt, men redan några lätt tillgängliga siffror
kunna visa att prof. L.s påstående icke kan vara ens
tillnärmelsevis riktigt. Åldersklassen 21 år har i Sverige under de sista åren
utgjort 45,000. Af dessa ha (1905—1909) omkr. 27—30,000 blifvit
inskrifna till värnplikt. De öfriga ha blifvit kasserade, icke infunnit
sig o. s. v. Läggas under- och öfveråriga till, blir summan inskrifna
per år 32—35,000, beroende på hur många underåriga som anmält
sig. Af dessa 32—35,000 gallras sedan efter inryckningen ut en ganska
stor del, som vi kunna uppskatta till 10 %. Man kan antaga att
af de ursprungliga 45,000 omkring 25,000 äro i tjänstgöring under
5—6 månader. Under kortare tider, såsom under repetitionsöfningar.
kan styrkan af värnpliktiga vara den dubbla.
Om man nu betraktar dödligheten inom armén under
tjänstgöringstid, finner man inom åldersklassen 21—25 år under 1905—1909 en
total medeldödlighet per år af 25. Dödligheten inom hela rikets
manliga 21-årsklass har för helt år under de senaste åren hållit sig
omkring 300. Om man tar hänsyn till att dödligheten under
sommarhalfåret är något mindre än under vinterhalfåret, har man ändock
att sätta 144 hos hela åldersklassens 45,000 mot 25 hos 25,000
värnpliktiga, d. v. s. resp. 3,2 och 1,0 på tusen personer. Äfven om man
tar med den del af 21—25-åringar, som är fast anställd och som
tjänstgör året rundt, får man för samtliga i tjänst varande icke mer
än 38 dödsfall per år.
Fastän dessa siffror icke göra anspråk på att vara annat än högst
ofullständiga och approximativa, äro de dock tillräckliga för att göra
klart, att dödligheten under värnpliktsöfningarna icke kan vara högre
än hos de kasserade. Med all sannolikhet är förhållandet alldeles
motsatt det som professor Lidforss påstått.
Den stora dödligheten af sjukdomar i krig orsakas så godt som
uteslutande af epidemiska sjukdomar, af tyfoidfeber, rödsot, beri-beri
m. fl. Från sådana epidemier äro vi numera så godt som
fullständigt förskonade under fredstjänstgöring, och har en epidemi någon
gång utbrutit, har den snabbt blifvit stäfjad. Den sjukdom, som nu
åstadkommer den största dödligheten i armén, är tuberkulosen, hvilken
som bekant är särskildt svårartad i början af 20-årsåldern.
Utan alla siffror kan den som en längre tid följt med den fysiska
utvecklingen hos de värnpliktiga lugnt våga häfda, att
värnpliktstjänstgöringen är i hög grad gagnelig för den kroppsliga
utvecklingen, och att den skulle vara det ännu mera, om tjänstgöringen
utsträcktes till ett helt år i följd. Vid 21—22 år är vår ungdom ännu
långt ifrån utvuxen, och det regelbundna lefnadssättet, den jämna
fördelningen af sömn och arbete, gymnastiken och äfven
kroppsöfningar, med kraftig näring, allt detta erbjuder för det stora flertalet
långt bättre och sundare lefnadsförhållanden än de äro vana vid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
