Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dogmen om vårt dyra försvar. En granskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOGMEN OM VÅRT DYRA FÖRSVAR 415
ningar, äfven om de ej kunna uträknas i penningar, dock —
såsom i Tyskland — visat sig äfven nationalekonomiskt
vinstgifvande. Vidare och framför allt är att taga hänsyn till den
större effektivitet i förhållande till de nedlagda kostnaderna, som
den på så sätt ökade försvarskraften innebär.
Hvad åter frågan om naturaprestationerna beträffar, kan
deras betydelse kanske, bäst belysas genom en erinran om vår
egen snart försvunna indelta armé. Hade vår här under
indelningsverkets dagar icke haft något värfvadt folk, så skulle, på
den tid då åt rust- och rotehållare ännu ej utbetalades några
»lindringar», landtförsvarsbudgeten uppgått till en ren
obetydlighet, och dock är det en allmänt känd sak, huru tungt
indelningsverket hvilade på den svenska jorden.
I själfva verket hafva de sista årtiondenas reformer af vår
härordning inneburit en öfvergång från en ytterlighet till en
annan i fråga om förhållandet mellan kontanta bördor och
bördor in natura. Ty medan vi, särskildt under indelningsverkets
första sekel, i ovanligt hög grad byggde på naturaprestanda
och naturaförmåner — så beträffande boställen, aflöning,
underhåll, beklädnad — hafva vi nu öfvergått till ett alldeles
motsatt system och låta nu i lika ovanligt hög grad våra
bidrag till försvaret utgå i reda penningar. I andra länder
skonar man pungen genom att gifva befäl och f. d. befäl vissa
förmåner, hvilka icke föranleda kontanta utgifter. Sålunda
brukar man gifva det högre befälet sådana förmåner som fria eller
billigare resor, skattelindringar;, fri uppassning e. d. och det lägre
befälet den högt skattade, ovärderliga förmånen af tryggad
civilanställning, och härigenom kan man naturligen i motsvarande
grad minska den kontanta aflöningen. Vi däremot vilja ej veta
af några dylika förmåner, utan aflöna vårt befäl uteslutande med
kontanta medel. Våra aflöningskostnader blifva också därför
jämförelsevis höga — särskildt gäller detta underbefälet. Vårt
system, tillämpadt på underbefälets aflöning exempelvis i
Tyskland med dess civilanställning, skulle hvad landtförsvaret
beträffar höja dess budget med omkring 54,600,000 kr., d. v. s. med
0,85 kr. per inv. eller från 19,22 kr. till 20,07 kr. Under samma
förutsättning skulle försvarskostnaden per inv. i Österrike-Ungern
höjas från resp. 8,10 kr. till resp. 9,11 kr. eller sammanlagdt
med omkring 50,000,000 kr.; allt naturligen mycket
approximativt beräknadt. Hade vårt underbefäl de tyska aflöningsförmå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
