Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dogmen om vårt dyra försvar. En granskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den värnpliktiga och den fast anställda personalen o. s. v. —
kunna alltså till stor del förklara och i viss mån äfven
reducera de relativt höga siffrorna för våra försvarskostnader. Det
finns emellertid äfven förhållanden af annan art, som helt
enkelt göra det omöjligt, att vårt försvar — om det skall vara
effektivt — på samma gång skall kunna göras lika billigt som
det, hvarmed vissa andra länder anse sig kunna nöjas.
Vårt geografiska och politiska läge fordrar ett förstklassigt
försvar, men ett förstklassigt försvar blir icke gärna billigt. Vi
äga gränser, hvilkas beskaffenhet och utsträckning nödgar oss
att hafva både landt- och sjöförsvar väl tillgodosedda. Vårt
land har en terräng, som omöjliggör ett passförsvar likt det som
Schweiz och Norge nöja sig med, och en längdutsträckning,
som utesluter hvarje tanke på en centralisering af försvaret som
i Holland, Belgien eller Danmark. Afstånden därinom äro så
stora, att redan rese- och transportkostnader sluka betydliga
summor — det må vara nog att nämna, att vid en af de sista
stora manövrerna enbart järnvägstransporterna representerade
öfver 188,000 kronor eller ungefär 60 % af totalkostnaden, och
att af den halfva million kronor, som årligen afses för
fält- och fälttjänstöfningar, lejonparten kommer på detta konto. — Och vi äga
slutligen ett klimat, som gör, att utrustning, underhåll, bränsle,
lyse och inkvartering blifva kostsammare än i sydligare och ur
denna synpunkt alltså lyckligare belägna länder.
Såsom synes, behöfver man lyckligtvis ej tillgripa den
populära teorin om dålig hushållning med statens medel på det
militära området för att förstå proportionerna mellan våra och
andra staters försvarsutgifter. Den militära medelsförvaltningen
må ordnas och kontrolleras hur väl som helst, så ligga ändå
förhållanden sådana som de anförda utom dess räckvidd. Det
är också på en annan punkt, som den ekonomiska
hufvuduppgiften i vår försvarsfråga ligger. Äro nu en gång vår tillvaros villkor
sådana, att de göra våra försvarsmedel dyrare än annorstädes,
så gäller det så mycket mer att ur dessa uttaga den valuta, som
står att vinna. Det är ej ett »billigt försvar» i och för sig, utan
ett i förhållande till sin styrka billigt eller — omvändt — ett i
förhållande till sin kostnad starkt försvar, som bör utgöra målet
för en klok ekonomisk försvarspolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
