Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Utrikespolitisk öfversikt: En högpolitisk högsommar. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERNER SÖDERBERG
francaise du Gabon», ett franskt bolag, men med halfva kapitalet
kommande från Tyskland, skulle leda handelsverksamheten på
fransk sida om gränsen, och i utbyte mot tyskt kapitals
deltagande häri skulle enskilda tyska köpmän af sin regering
strängt tillhållas att stanna på sin sida af gränsen. Därjämte
skulle i båda koloniernas intresse öfverenskommelse träffas om
undertryckande af handel med olämpliga varor (skjutvapen,
spirituösa o. s, v.). Dessa arrangement tillråddes af den franske
generalguvernören öfver Ekvatorial-Afrika och främjades äfven
af
utrikesministern Pichon, men
efter hans afgång
strök ministären
Monis ett streck
öfver de redan
träffade
preliminära öfverenskom-melserna. Liksom
de marockanska
[-järnvägsunderhandlingarna af-brötos-]
{+järnvägsunder-
handlingarna af-
brötos+} efter
Pi-chons afgång
(februari 1911), så
kom man ej heller
ur fläcken med de
fram på våren
inledda förhandlingarna om en järnväg från Kamerun genom Franska Kongo till
den belgiska Kongokoloniens gräns.
Dessa svårigheter vid försöken att utforma de 1909 aftalade
gemensamhetsgrundsatserna i praktiska detaljer bilda gifvetvis
bakgrund till det tyska ingripandet, och åtskilliga af här ofvan
efter franska källor berörda frågor torde nog vara föremål för
Berlinförhandlingarna. Det mest dramatiska momentet vid dessa
har naturligtvis varit Englands ingripande. Mot de tyska kraf
man i Paris fann öfverdrifna, sökte man där förmodligen
Englands stöd, och i London erinrade man sig nu — och erinrade
äfven Tyskland — att också England har ekonomiska
Marockointressen, hvilka ej afskrefvos vid den politiska uppgörelse om
FREDENS OLIVBLAD.
Sir Edward Grey återkommer som dufvan med
olivbladet (skiljedomsfördraget med Förenta Staterna) till John
Bull i riksarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
