Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - »The National Church of Sweden» (Sam. Gabrielsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 455
bruari och torde inom en snar framtid föreligga i svensk öfversättning.
Förf. deltog som bekant i ärkebiskopen af Canterburys beskickning
till Sverige sept. 1909 och har sedan dess tack vare sin
utomordentliga energi och sin imponerande vetenskapliga skolning lyckats på
en mycket kort tid åstadkomma ett lärdomsverk, som väcker de
sakförståndigas djupaste respekt och beundran både i England och
Sverige. Icke utan vemod erfar man i Sverige, att biskop W. ännu icke
är fullt återställd från den öfveransträngning, som han ådrog sig, då
han använde alla lediga stunder, han kunde rädda från sin trägna
ämbetsförvaltning, på studiet och tecknandet af svenska kyrkans öden.
»The National Ghurch of Sweden» utgör egentligen åtta
Hale-före-läsningar, som höllos af biskopen af Salisbury i Chicago hösten 1910.
Bokens främsta betydelse är utan tvifvel, att den gifver åt den
engelskspråkiga kristenheten en af mästarhand utförd verklighetstrogen, fyllig
och liffull bild af vår kyrkas och — hvilket på många punkter är
detsamma — vårt folks historia. För oss i Sverige faller
hufvud-intresset helt naturligt icke så mycket på det här Sammanbragta
materialet — som är eller borde vara någorlunda bekant förut för
den bildade svensken — utan i första hand på de historiska
synpunkterna, parallellerna och omdömena. I en briljant teckning af
svenska folklynnet i första kapitlet jämför förf. det drömmande
temperamentet hos den nordiska och den keltiska rasen och finner, att
drömmen har en mycket mer »praktisk karaktär» hos svenskarna:
»af drömmen blir en vision, som sänder ut ridderligt tappra följen
af män att utföra fadrens dåd på historiens stora skådebana». Hos
svenska folket finnes en »genius for war» likaväl som en »genius for
law». — Gustaf Vasa jämföres med Henrik VIII och med Elisabeth:
»Han skulle hafva kommit att likna Henrik, men han tvangs af
omständigheterna att likna Elisabeth.» Johan III jämföres med Karl I,
Karl IX med Vilhelm III; Laurentius Petri är »Sveriges Cranmer
liksom Olaus var dess Luther»; Schartau sammanställes både med
den evangelikale Charles Simeon i Cambridge och den högkyrklige
Pusey i Oxford; Waldenström kallas »Sveriges Wesley» — allt
historiska analogier, som ju icke äro afsedda att pressas, men som sätta
tankarna i rörelse och gifva ökadt lif åt framställningen. — Bland
drag, som förf. framhåller såsom utmärkande för svenska kyrkan, är
fordom »en sträng militärisk anda» och, ända in i våra dagar, en
nära förbindelse med universiteten. Likaså framhäfves klart, huru
kyrkan utan att enligt »tyska sedvänjor» falla undan för det
världsliga regementet bevarat en nära anslutning till staten och det
nationella lifvet. »Resultatet är, att Sverige har i detta ögonblick en
statskyrka, som har ett bättre teoretiskt och i några afseenden praktiskt
förhållande till staten än någon annan kyrka undantagandes den
skotska statskyrkan och som öfverträffar denna genom sitt fastare
grepp om ursprunglig ordning och vissa element i gudstjänstlifvet.»
Författaren uppställer såsom mål för ett kyrkosamfunds sträfvande
icke endast att föra det kristna lifvets välsignelse till hvarje enskild
själ, utan ock att väcka känslan af samhörighet med hela kristen-
33. Svensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
