Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Bilaga. Flottans ekonomiska förvaltning (J. E. Dahlin och Redaktionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 BILAGA
delar. Den ena, hufvudsakliga, behandlade några frågor, hvilka
sakkunnige ansett böra underställas riksdagen, den andra angaf utan
något formligt förslag ytterlinjerna till hvad sakkunnige ämnade
föreslå beträffande öfningsanslaget. Öfver den förra delen, den enda som
kräfde skyndsamt svar, afgaf marinförvaltningen sitt yttrande några
få dagar efter remissens mottagande, icke såsom artikelförfattaren
uppger den 3 april 1911, då yttrandet i den andra delen, på
befallning sammanbundet med en emellertid tillkommen ny remiss, blef
afgifvet.
Hufvudansvaret för ineffektiviteten inom flottans ekonomiska
förvaltning finner artikelförfattaren ligga i bristen på »auktoritet för det
civila elementet». Man skulle kunna tro, att han härmed åsyftar
själfva organisationens snäfva begränsning af det civila elementets
befogenhet. Ty hvar och en, som något känner hithörande
förhållanden, vet, att behörig auktoritet för civilt element inom en af
»militär uppfattning» behärskad krets är otänkbar utan skyddet af
lagparagrafen. Den auktoritet, som hvilar endast på den större
sakkunskapen, de bättre skälen, på rätten, är ytterst osäker.
Auktori-tetskrafvet måste för att något betyda stödjas af förmanskap eller
uttryckliga föreskrifter.
Men författarens mening är icke den man skulle förmoda. Den
brist på auktoritet han åsyftar är personlig. Han säger rent ut, att
»har det civila inflytandet ej kommit till sin rätt mot det militära,
så beror det i främsta rummet på, att den militära sidan af flottans
förvaltning rekryteras från eliten af officerskåren», medan
förhållandet »långt ifrån» är enahanda beträffande den civila sidan, d. v. s.
marinförvaltningens civilafdelning. Om riktigheten af denna
iakttagelse, hvad mig angår, vill jag naturligtvis icke tvista. Men då
författaren angifver resultatet af det anmärkta förhållandet med följande
från herr Tenows »efterskrift» hämtade karaktäristik för
civilafdel-ningens män: »denna byråkratiska trångsynthet som icke fattar något
utom byråns fyra väggar, uppfattningen om rätten att göra nätt och
jämt så litet som lagens bokstaf föreskrifver eller instruktionens
ordalydelse kan medgifva, .med sinnet nätt och jämt så vaket, att man
varsnar och varskor, om verket eller ämbetsmannen löper fara att
begå den största af dödssynder, den att öfverskrida sin befogenhet»
— då har artikelns brist på »vederhäftighet och saklighet i innehåll
och ton» uppnått sin kulmen.
Orättfärdigheten af denna karaktäristik, hvars personliga udd
författaren ansett sig behöfva ytterligare skärpa med sina reflexioner
om behofvet af »en annan anda» samt af »plikttrohet inom
förvaltningen», blir verkligen slående, om man beskådar den i ljuset af
hvad jag ofvan meddelat och orn man besinnar hvad jag här vill
konstatera, näml.
att det just är från nlarinförvaltningens civila element soni under
det sista decenniet uppslag till reform i öfverledningen af flottans
ekonomi gång efter anna^n utgått;
att detta civila element, hvars inflytande alltid varit ytterligt kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
