Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Våra uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 VÅRA UPPGIFTER
som helst emot ett i laga ordning fattadt beslut. Olikheten
mellan vår fasthet 1909 och det engelska samhällets
hjälplöshet under den sista sommarens storstrejksförsök beror
utan tvifvel till stor del på olikhet i den ekonomiska
organisationen; men det är nog ganska säkert, att äfven de två
regeringarnas olika hållning — engelska regeringens politik
säkerligen dikterad af hänsyn till arbetarpartiets röster i
underhuset — har medverkat till att England ännu ej tycks
ha kommit till slutet med sina storstrejksförsök, medan vårt
experiment — hvad samhället i allmänhet beträffar — aflopp
inom en månad.
Äfven om vi kunna hoppas, att 1909 års erfarenheter icke
äro bortkastade på arbetarna, lönar det sig ej att sluta
ögonen för den möjlighet till minskad trygghet vi på denna
punkt måste räkna med under den nuvarande regimen. Och
kanske ännu allvarligare är den fara, som kan tänkas hota
från våra organisationer af statsfunktionärer — de synas
numera förekomma inom snart alla förvaltningsgrenar — en
fara, som vissa svenska förvaltningstraditioner äro ägnade
att snarare öka än minska.
I afseende på Sveriges yttre ställning gäller det
uppenbarligen två skilda, men nära sammanhörande områden,
utrikespolitikens och försvarsväsendets.
Det finnes säkerligen intet område af statslifvet som har större
anspråk på att vara höjdt öfver partierna än utrikespolitikens,
och redan detta gör det önskvärdt att blott antyda
riskmöjligheterna. Den tendens, som särskildt kräfver vaksamhet,
kan sägas vara, att Sverige genom någon slags
samskandinavisk neutralitetspolitik skulle få ett ansvar för de andra
nordiska staternas utrikesledning utan någon möjlighet att
påverka den och därmed ett tillskott till sina nuvarande
förpliktelser, hvilket knappast vore ägnadt att lätta de nuvarande
bördorna. Det borde för öfrigt vara klart äfven för liberaler —
så mycket mer som det med särskild klarhet framhållits i den
liberala »Stockholms-Tidningen» — att en skandinavisk
neutralitetsförklaring i den ena eller andra formen antagligen skulle
på nytt rulla upp den »nordiska frågan» i hela dess vidd
och såsom sin närmaste frukt kanske leda till ett förnyande af
Rysslands yrkande på rättighet att befästa Åland — då ju
vår neutralitet, vederbörligen erkänd (eller garanterad!) af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
