Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dalakolonien i Jerusalem. Af Erik Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
ERIK AURELIUS
Så sjöng sångkören om och om igen mest engelska eller
amerikanska sånger, veka och smältande; lyckligt afbröto dem några
Wennerbergs Davids-psalmer — jag satt för mig själf och längtade
efter en svensk koral. Den kom inte, men det kom en fri bön
på svenska från gamle Josef Larsson vid min sida, en bön om
Guds nåd öfver hvarje dag, »i allt hvad vi handtera»; jag
bevarar det starka intrycket af detta moment: det var inte blott
svenskt språk — det slog emot mig som något äkta svenskt i
tonfallet och dess naturlighet, i innerligheten parad med rätt-
Foto American Colony.
Parad af koloniens garde framför svenska och amerikanska flaggan.
framheten och enkelheten. Apropos sången odlas i kolonien
i hög grad det musikaliska intresset. En stor del af ungdomen
är med i en kör och åtminstone under den mer turistfria delen
af året har man trägna repetitioner; blandade körer, äfven af
rätt fordrande slag, inöfvas; man har ock en orkester, som
ingalunda är föraktlig. Vid de svenska festerna, som firas hvart
år i Jerusalem, utföras naturligtvis en hel del svenska saker.
För nyheter att friska upp repertoaren med är man tacksam.
»Fädernas kyrka», t. ex. har införlifvats med den; jag hör
just att man troget håller i med den och sjunger den i år liksom
i fjol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
