Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kvinnofrågan. Af Rosa Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNOFRÅGAN 493
lika, d. v. s. är prestationen i båda fallen densamma, så bör
lönen vara lika, men i de flesta fall är arbetsresultatet icke lika
godt, också om det ämbete som förvaltas är detsamma, det finns
så många faktorer som spela in för att gifva en kvinnas
yrkesarbete ett sämre resultat, t. ex. den mindre fysiska uthålligheten
och kraften.» Detta påstående belyses på ett slående sätt genom
en nyligen af dr Stéenhoff utförd statistisk beräkning öfver
sjukligheten hos folkskolelärare och -lärarinnor, där
sjuklighetspro-centeii hos de senare visar sig vara dubbelt så stor som hos
de förra. Det som ofta nog i långt högre grad än den mindre
fysiska styrkan är anledning till en sämre arbetsprestation är,
att arbetet för kvinnan sällan blir det viktigaste i lifvet: i de
flesta fall lämnar hon det villigt för att ingå äktenskap, och
sedan är hennes föregående utbildning och lifsgärning som hade
den aldrig varit. Hon arbetar »för att man skall något göra»,
men ofta med tanke att lämna yrkesarbetet för äktenskapet,
när tillfälle gifves, yrket blir blott ett »Stadium på Livets V ej»,
aldrig eller ytterst sällan lifvet själft. Det är däremot just det
sorgliga i de ärligt och intresseradt yrkesarbetande kvinnornas
lott att, under det en man kan arbeta i sitt kall och därigenom
bli i stånd att bilda hem och familj, de kvinnor, som verkligen
älska sitt arbete, råka i en tragisk konflikt, då de vilja bilda
hem och familj, och den konflikten är olöslig: för honom både
—och, för henne antingen—eller.
Men förutsatt att prestationen är lika, så föregifves det skälet
till högre lön för mannen, att han som regel är försörj are. Här
tangera vi problemet om lön i enlighet med behof eller lön
efter arbetets värde. Hur man än i princip besvarar den
frågan, blir det alltid en orättvisa att definitivt låta gränsen dragas
mellan man och kvinna, då den ena lika väl som den andra
kan vara försörj are och det ju står i statens makt att på
skatteväg genom lättnader eller extra pålagor reglera behållningen af
den lika stora lönen. Likaledes kan den tidigare pensionsåldern
för kvinnor, hvilken ju är i statens eget intresse, ekvivaleras
genom en högre pensionsafgift.
Hvad kvinnans ställning inom äktenskapet beträffar, måste
den frågan säkert behandlas med största varsamhet, och lagar,
som till synes förbättra den, kunna lätt visa sig antingen
overksamma eller också orättvisa mot mannen. Äktenskapet är en så
ömtålig organism, att lagen med sin mäktiga hand har svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
