Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnornas rösträttsfråga. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORNAS RÖSTRÄTTSFRÅGA 551
Fredrika Bremer, den ensamma, bar de mångas talan,
verkade också för de kvinnor, som funno nöje i tidningarnes
flinande gyckel och hätskhet. Åtlöje och hätskhet har den, som
uppträdt för kvinnans rätt i regel gjort klokast i att upptaga i
sitt kostnadsförslag på förhand.
Om hela personlighetens insats, om den fullt medvetna
insatsen af sin popularitet som författare, om en lidelsefull
vädjan till fäderneslandet att införa en viss bestämd lagreform kan
göra anspråk på namnet »medverkan», så har Fredrika Bremer
medverkat till genomförandet af »kvinnas myndighet», en af
de förbättringar i kvinnans ställning, som enligt fru Heckscher
skett, »man kan nästan säga henne ovetande».
»Skulle man drista sig att gifva de rösträttsgifvande
kvinnorna ett råd, så vore det att söka uppfostra kvinnorna till
verklig politisk och ekonomisk kunskap och först sedan kräfva
den politiska och ekonomiska fullmyndigheten.»
Rådet är onekligen af förbluffande beskaffenhet. Sedan
artikelns författarinna sökt uppvisa det onödiga och illusoriska
i kvinnornas rösträttssträfvan, råder hon dem i all vänlighet
att värdigt bereda sig för det chimeriska mål, hvars
fåfänglighet de genom hennes föregående framställning borde inse.
Rådet åtföljes till och med af hänvisningen till en framtid, då
resultatet af deras arbete skulle bli »till gagn för fäderneslandet
och till båtnad för dem, som en gång skola taga arbetet i arf
efter oss.»
Hvad rådets förra del, uppfostran, beträffar, torde fru
Heckscher på förhand kunna göra sig säker om »de rösträttsifrande
kvinnornas» fulla och enhälliga bifall. De ha icke ens
inväntat detta råd utan följt det, innan det var gifvet.
Tanken på behofvet af kvinnornas uppfostran och
själfupp-fostran till medborgerlig insikt har gått som en röd tråd genom
F. K. P. R.:s förhandlingar från centralstyrelsens allra första
årsmöte, sommaren 1904, till det sista innevarande år. En del
är gjordt. Den undervisning i samhällslära för de kvinnliga
läroverkens ungdom, som det första centralstyrelsemötet
uppställde som önskemål, kunde tack vare intresserade
föreståndarinnor, själfva tillhörande F. K. P. R.:s bästa krafter, redan
följande läsår realiseras i Stockholm. De ambulerande kurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
