Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnofrågan. Replik af Rosa Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 ROSA HECKSCHER
munala politiken, där de ju äro likställda med männen, visac
sig kunna prestera något, som ådagalägger deras jämbördighet
med dessa.
Enligt dr Borelii definition på rösträttsvänner ser det nästan
ut som om jag inte vore så olik pessimisterna bland dem, ty
någon skadeglädje öfver kvinnors ytlighet och likgiltighet
känner jag ingalunda, jag endast konstaterar fakta. Att det finnes
några kvinnor i Sverige med politiskt intresse, har jag heller
icke förnekat, tvärtom jag har uttryckligen sagt det, med tillägg
att de blott äro undantagen, som bekräfta regeln. Dr Borelius
säger om högern, att den framhåller majoriteten som undermålig
och den intelligenta minoriteten som samhällets kärna bland
männen; och hon fordrar att samma uppfattning bör göra sig
gällande, när det gäller kvinnorna. Missförhållandet mellan
majoritet och minoritet bland kvinnorna, när det gäller intresse
och kunskaper, är emellertid så oerhördt mycket större än bland
männen och så oerhördt stort absolut sedt, att icke en gång det
stora plus, som är de fås insats, kan ekvivalera den stora massans
brist på mognad och verkligt politiskt intresse. Man tanke sig
t. ex., att ett frågeformulär utsändes till alla Sveriges kvinnor af
ungefär följande innehåll: l) Önskar ni politisk rösträtt? och
i så fall: 2) skulle ni föredraga politisk rösträtt eller vid hvarje
valperiod en ny elegant toalett och ett dyrbart smycke efter
egen smak? Jag tror nog inte att man ett ögonblick behöfde
tvifla om hur svaret skulle utfalla. Tror dr B. själf att det
under denna förutsättning skulle finnas »tio rättfärdiga i Sodom»?
Majoriteten för det senare alternativet blefve nog alldeles
förkrossande. Kan man under sådana förhållanden påstå att
rösträtten är en lifssak eller ens en fråga af stor betydelse för
kvinnorna? Man kan undra hur mycket de skulle vilja offra för
den, och offervilligheten är ju ändå det säkraste kriteriet på
hur stort värde något har för oss. Yttrandena om »kvinnans
sanna väl» o- d. låter jag passera obemötta, då de fått oriktig
adress, det är hvarken mina ord eller mina tankar det där
polemiseras emot.
Skildringen af Fredrika Bremers martyrskap är nog något
öfverdrifven, liksom af deras som med större eller mindre
framgång trädde i hennes fotspår. Jag har ännu ett tydligt minne
från min barndom och tidiga ungdom af hur det talades om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
