- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
45

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Olive Schreiner och kvinnofrågan. Af Seved Ribbing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLIVE SCHREINER OCH KVINNOFRÅGAN 45

ningar däraf. Bokens titel lyder såsom nämdt är: »Kvinnan
och arbetet». Förf:ns utgångspunkt och hafstång, hvarmed
hon vill reformera samfundet, ligger i det fältrop, som hon i
kvinnornas namn låter ljuda: »Gif oss arbete och en utbildning,
hvilken gör oss skickliga till arbetet; gif oss fulla hälften däraf,
det är vår kvinnorätt!»

Den frågan, den fordran kan väl ej besvaras annorlunda än
med ett jå, men när sedan krafvet skall omsättas i praxis, kunna
differenser icke undvikas. Det skulle icke utan skäl kunna
påstås, att kvinnan redan har sin dryga hälft af mänsklighetens
möda, väl icke hälften uträknad i kilogrammeter, i mekanisk
effekt, jå icke ens hälften, beräknad efter hjärnbarkscellernas
funktionsintensitet. Tager man däremot det moderna måttet af
arbetstimmarna, tror jag att kvinnorna nå den högsta summan
och detta trots många kvinnors sysslolösa lif i lyx. Men det
är nog icke så förf. menar det. Hon vill icke blott hafva
hälften af arbetets summa för sig och sina medsystrar, hon vill
så långt som möjligt hafva hälften af hvarje arbetsslag,
förnämligast af de mest intellektuella och de mest samhällsledande
befattningarna. För att skaffa tillräckligt stöd åt dessa kraf,
pressar förf. konsekvenserna af vissa samhällsförhållanden
alltför långt. Först och främst hvad hon kallar den kvinnliga
parasitismen. Det är icke alldeles fullt klart, hvad förf.
menar med detta begrepp, men det är fara vardt, att hon
utsträcker det långt öfver tillbörliga gränser. Förf. är mycket sträng
mot hvad hon kallar »den fma damen», vare sig denna är en
underhållen hustru, älskarinna eller glädjeflicka. Hon definierar
ej så noga hvad hon menar därmed. Af det sätt hvarpå hon
karakteriserar de odugliga lättingarna inom mankönet nämligen
såsom millionärssöner, hertigar och landsstrykare, kan man väl
befara, att hon ej heller rättvist kan klassificera sina medsystrar.
Af en engelsk författare borde man kunnat vänta ett
erkännande af det stora och ofta i hög grad samhällsnyttiga arbete,
som presteras af det brittiska rikets betitlade högadel. Äfven
millionärers söner kunna ofta vara i god riktning verksamma. Men
när man saknar insikt härför är det ju ej att vänta, att förf.
skall bättre förstå dessa klassers kvinnors insats i kulturarbetet.
Låt mig blott taga ett exempel. Makan till en diplomat af
hög rang anses nog af många såsom en samfundsparasit, men
huru felaktig kan icke en sådan synpunkt vara. En sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free