Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Olive Schreiner och kvinnofrågan. Af Seved Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIVE SGHREINER OCH KVINNOFRÅGAN 47
man erinra sig den i borgerliga kretsar alltmera framträdande
nödvändigheten att minska på tjänareantalet.
Äfven mot en annan af förfin s teorier ville jag göra en
gensaga. Hon är mycket benägen att tro, att många af de
egenskaper, vi pläga kalla kvinnliga, icke äro grundade i kvinnans
väsen utan endast ’tillkomna genom kulturens och sedernas
inflytande. Däremot skulle jag vilja framhålla den tusende gånger
i forntid och nutid gjorda observationen, att flickor, som
uppfostrats liksom gossar, i gossars dräkt och med gossars
sysselsättningar, likväl förr eller senare röjt sin kvinnliga natur och
med detsamma outrotligheten af hvad man plägat kalla de
sekundära könskaraktärerna.
När man sålunda uppställer den fordran, att kvinnokönet
skall erhålla jämnt hälften af det arbete lifvet kräfver, så är
detta nog teoretiskt riktigt, men ingen allvarligt tänkande
människa torde väl därmed åsyfta, att kvinnan skall hafva hälften
af hvarje särskildt arbetsslag. Icke kunna vi t. ex. önska, att de
civiliserade staterna skola återkalla de lagar, som förbjuda
kvinnans utförande af en del arbeten af särskildt farlig eller
ansträngande natur.
Det finns ett område af mänsklig sysselsättning, den är
mycket gammal och ursprunglig, men icke dess mindre önska vi
dess bibehållande och utveckling i nutid och framtid — jag
menar åkerbruket, bedrifvet af ägaren och hans familj. I följd
af sakens natur sker där en arbetets fördelning mellan de
manliga och kvinnliga familjernedlemmarna. De förra fälla skog,
bryta mark, plöja, så och meja, tämja sina dragare m. m. De
senare vårda boskapen i stallet, bereda och konservera
födoämnena, vårda och underhålla familjens kläder och husgeråd
o. s. v. Om under särskilda omständigheter, såsom t. ex.
sjukdom, den ena parten kan delvis öfvertaga den andras uppgift,
så är detta likväl alltid ett undantag. Det synes mig att den
dagliga iakttagelsen af denna naturliga arbetsfördelning, jå rent
af den egna erfarenheten i hemmet i De Aar skulle så hafva
inpräglat sig hos mrs S. G. Cronwright, att hon icke i sitt
arbete uttryckt sig så sväfvande i sina kraf för sina medsystrars
räkning.
Äfven ville jag tillåta mig en anmärkning rörande en sak,
som icke finnes i förfins bok. Det är ju väl kändt, att det
moderna industri- och affärslifvet i stor utsträckning använder det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
