Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Egyptisk nationalism ur tysk synpunkt - »Politikens» historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 DAGENS FRÅGOR
Delbriick försummar ej att påminna engelsmännen om den osäkra
rättsgrunden för deras ockupation af Egypten, som ytterligare
under-gräfts genom deras ständiga löften att utrymma landet, då detta en
gång blefve »moget» för själfstyrelse. Det är samma dilemma, som
den nyssnämnde engelske tidskriftsförfattaren uttrycker på det
typiska viset, »att vi moraliskt ej kunna utrymma Egypten men att vårt
samvete ej tillåter oss att annektera det, hvarför vi måste taga en
medelväg, handlande som om vi ej hade för afsikt att göra
någotdera». Men den tyske politikern är alltför realistisk för att själf sätta
sig fast på den punkten. Frågan om Englands lön för dess
kulturbragd eller ansvar för dess fullföljande intresserar honom föga. Men
han inser väl, att det endast är en världskatastrof, som skall kunna
bortjaga engelsmännen från denna hörnsten för deras världsvälde.
Det är karakteristiskt, hur för honom, den tyske krigshistorikern, det
hela snart sagdt utmynnar i ett strategiskt problem. Då det
syriskarabiska järnvägsnätet snart nog anknytes till Egypten, och då
italienarna, en gång herrar öfver Tripolis, bygga en linje från Benghasi
till Alexandria, då hvilar herraväldet öfver Egypten ej längre blott
på sjön. Det är ej utan orsak, menar han, som England skickat sin
främste general som prokonsul just till Nillandet — »Egypten är det
ställe, där Englands världsmakt är dödligt sårbar.»
Omedelbart efter Albertikatastrofen anordnade
»Politiken», liksom för ett »Albertinummer»,
ett massinterviewande Danmark rundt i anledning af den ur
sensationssynpunkt så tacksamma händelsen. Bland alla de
uttalanden, som på det sättet samlades, märkes ett svar, som gafs till
tidningens Kalundsborgskorrespondent af en bondeman, hvilken var
styrelseledamot i någon af »Sparekassens» lokalafdelningar. Tillfrågad
af »Politikens» representant, hvarför han ej dragit misstankar på
grund af de sedan lång tid af tidningen framförda och i detalj
motiverade beskyllningarna mot Alberti för oredlighet, svarade mannen:
— »JErlig tält, har jeg aldrig sksenket Bladenes Kritik nogen Tanke.
Jeg troede, det var for ät komme en politisk Modstander til Livs.»
Dessa ord innebära mycket, ej minst en förkrossande dom öfver
det organ, som H0rup skapat. Man frågar sig, huru det är möjligt,
att ett organ, som vill vara sitt lands främsta, lyckats ställa sig så
fullkomligt blottadt på moralisk auktoritet. — En god del af svaret
på denna fråga fås, om man läser C. /. Sonnings mycket
märkvärdiga och intressanta skrift »Politikens Levnedsl0b.
Unders0-gelser».
Just i anknytning till Alberti är det af intresse att där se, hvilken
ton den danska radikalismens ledande organ, i sin »europeiska»
öfverlägsenhet öfver borgerliga fördomar, anslog t. ex. vid bedömandet af
Panama-affären. Om denna yttrade vid Cornelius Hertz’ död
»Politiken» på sin första sida bland annat:
»Gud ved, om ikke i det Hele taget denne Skandale i sin Tid blev
betydelig overdreven . . . Var der saa stor Grund til pludselig ät blive
»Politikens» historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
