Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - »Politikens» historia - Harnacks »Aus Wissenschaft und Leben»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 DAGENS FRÅGOR
som passade in på oredligheten, så borde en sådan tillskapas,
uttryckte »Politiken» sin alldeles motsatta åsikt. »H ver Gäng vi sletter
en Raekke Paragrafer i Straffeloven, betyder det, ät vi er det Stykke
videre end vore Forfaedre.»
I dessa ord ligger nyckeln till mycket af det elände, vi här möta.
Det är den frigjorda uppfattningen i Rousseaus anda om människans
naturliga godhet och samhället och lagarna som något
mindrevär-digt, hvilken här får sitt salongsradikala uttryck. Sådana läror som
de, af hvilka här gifvits ett enda prof, med outtröttligt nit dag efter
dag förkunnade under ett kvartssekel, måste leda till något.
Alberti-affären, hvilken ej innebär historien om, huru ett förbrytargeni
lyckats i en fenomenal bedrift, utan som är historien om, huru
Danmarks justitieminister kunnat öppet beskyllas för grofva brott utan
att man trodde detta vara annat än politisk »upplysning» af gammal
och van art — den har till väsentlig del möjliggjorts just genom det
enorma och depraverande inflytande, som utöfvats af »Politiken». Därför
är Sonnings bok ett ytterst märkligt aktstycke till nutida dansk historia.
Bland de vetenskapsmän som i våra dagar
uppnått universell ryktbarhet, torde Adolf
Harnack odisputabelt intaga en af de allra främsta platserna. I ej ringa mån
beror detta säkerligen därpå, att han icke inskränkt sin verksamhet
till sitt speciella fack, kyrkohistorien, där han likväl emellertid tillhör
de största auktoriteterna, utan tvärtom vid flera tillfällen i samtidens
religiösa stridigheter framträdt som representant för en starkt
personligt färgad lifsåskådning. Redan för några år sedan utgaf han en
samling af sina talrika vid särskilda tillfällen nedskrifna uppsatser
och föredrag af aktuell karaktär, och helt nyligen har till densamma
fogats ännu en ny kollektion i två volymer under titeln AUS
Wissen-s ch af t und Leben (Giessen, Alfred Töpelmann, 1911), som i allo
värdigt ställer sig vid sin föregångares sida.
I vissa hänseenden intaga otvifvelaktigt de historiska uppsatserna
det främsta rummet i samlingen. Harnacks eminenta
framställningskonst på detta område är ju sedan garnmalt känd, och det torde
utan öfverdrift kunna sägas, att den sällan framträdt så fördelaktigt
som i ett par af de här offentliggiorda föredragen. I särskildt hög
grad gäller detta om den glänsande studien »Was verdankt unsere Kultur
den Kirchenvätern?», där författaren på ett rent mästerligt sätt inom
ett begränsadt utrymme tecknat grunddragen af den stora
omvandlingsprocess, genom hvilken antikens odling bragtes i förening med
kristendomens nya grundsatser och sålunda fundamentet till den
moderna tidens kultur lades. På samma sätt förstår han äfven i
sina öfriga mindre historiska skisser att framhäfva det väsentliga och
betydelsefulla i de stora händelseförloppen och sålunda gifva sina
läsare en verklig uppfattning af de historiska syntesernas värde, —
något som eljest ganska sällan plägar framträda hos samtidens oftast
hufvudsakligen af kritisk detaljforskning intresserade tyska
vetenskapsmän.
Harnaeks »AUS
Wissen-sehaft und Leben».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
