Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER OCH SAMHÄLLSKLASSER I SVERIGE 81
som satts i gång i Sverige. Och Sam Owen var en af de första
metodister, som bosatt sig i detta land. Han förde med sig
metodistiska maskinarbetare och hämtade hit metodistiska
predikanter, först J. R. Stephens1 och sedan George Scott.
Stephens’ vistelse blef kortvarig nog; och Scotts verksamhet, på
hvars art och betydelse vi här ej kunna närmare ingå, ledde
ej till någon sektbildning. Det var öfver Amerika och genom
svensk-amerikaner, som längre fram den biskopliga
metodistkyrkan kom till Sverige. Och på delvis samma väg hade förut
baptismen nått vårt land.
I dessa rörelser, såsom de framträdt genom sina medlemmar,
ha gifvits och ges drag, hvilka vi näppeligen kunna förstå, om vi
ej komma ihåg, att de utgått ur den kalvinistiskt påverkade
protestantismen. Plikttroget, systematiskt arbete, energiskt utnyttjande
af naturtillgångarna, samlande af kapital utgjorde, praktiskt och
faktiskt, en del af den kalvinistisk-protestantiska etiken med
dennas utpräglade asketiska kynne. Men det var en
»asketism innanför världslifvet», i motsats till den medeltida
»asketismen utanför världslifvet». De ifrågavarande
frikyrkoströmningarna kommo från de land, England och Amerika, hvilka
spelat en så utomordentlig roll i handelns och industriens, i
den allmänna ekonomiska utvecklingens historia. Och i dessa
länder leddes under sjuttonde, adertonde och nittonde
århundradena affärslifvet i rätt stor utsträckning af medlemmar uti
independenternas, baptisternas, kväkarnas, unitariernas och
metodisternas samfund. Den kapitalistiska andans utbildning inom
särskildt den kalvinistiskt bestämda protestantismen, med
resultat, hvilka i Amerika framträdt i så gigantiska företag och
förmögenheter som den baptistiske söndagsskolläraren John D.
Rockefellers och den presbyterianske prästsonen Edward H.
Harrimans är ett kapitel, som endast otillräckligt bearbetats.
Den hittills uppslagsrikaste och mest vidsynta framställningen i
detta ämne torde vara den, som gifvits af nationalekonomen
prof. Max Weber i Heidelberg.2
1 Denne Stephens, som längre fram intog bemärkt ställning som chartistisk
agitator, var broder till språkforskaren G. Stephens.
2 I »Archiv fur Sozialwissenschaft und Statistik» för 1905. På grundvalen
af denna uppseendeväckande afhandling skref d:r P. T. Forsyth, en af de
engelska kongregationalisternas ledande män, tvänne synnerligen intressanta
artiklar om Calvinism and Capitalism i »Contemporary Review» 1910.
fi. .Spprrsfr Tidskrift 191*>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
