- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
101

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges mellanhafvanden med Tripolis. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES MELLANHAFVANDEN MED TRIPOLIS 101

var ståtlig: eskort af dragoner och gardister, sexspänd hofvagn,
de båda förnämsta af sviten till häst, den ene hållande framför
sig paschans kreditivbref i en pung af silfverbrokad, den till
gåfva åt konungen bestämda sadeln på en särskild häst,
kockenslaktaren i särskild vagn o. s. v. Scheffer mottog ambassadören
sittande i rådsdräkt, och efter ömsesidiga tal och komplimanger
serverades »caffe, chocolade, limonade, orgeade, scherbet och
confecturer». Några dagar senare mottogs ambassadören af
Gustaf III vid levéen, presenterades vid couren för drottningen
och utverkade åt sig på operan »en second loge nära intill
prins Fredrik Adolphs». Sedan var han en pittoresk och
ständig gäst vid courer och hvarjehanda ceremonier. Han
beskrifves såsom »af reslig växt och vackert utseende, tillika en
ganska kunnig och uppmärksam man». Två gånger hade han
vallfärdat till Mecca, och vid tidigare beskickningar till Venedig
och Florens hade han förvärfvat nödig europeisk societetsvana,
»både kunskap och belefvenhet». I sitt hälsningstal till Scheffer
tolkade han, enligt »Nya Allmänna Tidningar», paschans sorg
öfver Adolf Fredriks frånfälle och sin herres stora glädje öfver
att Gustaf III »såsom en iiy sol intagit stället efter den andra,
hvilken likasom undanstuckit sig bakom molnen». Sin
upp-lysningsifver visade han genom att i ett till
Vetenskapsakademien ingifvet memorial erbjuda fri resa till Tripolis och bistånd
där åt »en uti Natural-Historia väl förfaren medicus», hvilken
skulle kunna verkställa liknande observationer som han hört
d:r Hasselquist ha gjort i Egypten. Detta vore, skref han, en
ringa gärd af erkänsla för det »bröd och salt» han åtnjöt under
vistelsen i Stockholm samt äfven uttryck för hans önskan, att
Tripolis’ »frägd och humanité» måtte bli mera kända »och
förhänget af de fördomar, som världen är uti i den delen, må
bortdragas». Som man ser, uppträdde Abderrahman Aga
skickligt såsom »upplyst filosof», och för att ytterligare stärka det
gynnsamma intrycket anskaffade han hemifrån en
lyckönsk-ningsskrifvelse rörande statshvälfningen. Däri framhölls,
hurusom det lyckats Gustaf Illis eldiga styrka att fullborda »hvad
de mäktiga krigare och sönderbrytande lejon voro för svaga att
åstadkomma» o. s. v.

Den 3 juli tog ambassadören afsked af konungen, som skulle
lämna Stockholm, men själf stannade han ogeneradt kvar och
aflämnade några dagar senare med stor ceremoni en ny skrif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free