Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Birkas mark. Af Gunnar Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR HALLSTRÖM
arnas bygd vid den ljusa sjön — långt ofvan skogarna — måste
Ansgarius söka sig fram genom mödor och faror af alla slag,
om han ville med den nya läran träffa landets hjärta.
Sjöfararestaden lefver ännu sitt lif som glöd under aska.
Björkö har ännu icke sagt det sista ordet om sig själft — ännu
ligga oupptäckta sagor och skatter i jorden.
Ännu är Björkö ett lefvande helt, där det ligger kringbrusadt
af fjärdarna — och det sammanväfver på det sällsammaste en
vacker och skiftande natur med sina minnen.
Det är en odlings saga, där den stora, tysta naturen famnande
återtager sitt välde öfver människors verk.
I vår tid har denna mark i stort sedt blifvit jämförelsevis föga
skadad och banaliserad. Den har dock gått igenom mycket.
Ett årtusendes odling har småningom skurit bort bit för bit
af graffälten — hundratals grafvar äro säkerligen bortodlade,
bautastenar och runhällar söndersprängda och tagna till
byggen, innan lag skyddade dem; i en tid, som ännu de gamla
minnas, lejde man män, som gingo med slagruta efter skatter
— och hvad naturen beträffar, så härjade man vid senaste laga
skifte hårdt med hagar och skog.
Men det väsentliga är kvar. Den växtlighet, som sköflats,
blir åter fyllig om en eller två mansåldrar — det gäller ju all
framtid. Än stå de mossiga borgvallarna på berget, än ligger
Bystans svarta jord oskadd i det väsentliga, gifvande till sina
rika skördar äfven skimrande pärlor och rostade vapen och
skatter från Österland och Miklagård — och än böljar marken
i tusentals grafvar — hög vid hög — gröna och blommande i
sommarens tid under björkarnas sus.
Nu faller snön däröfver och sveper de döda i hvita vadum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>