Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vårt senaste Utopia. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VART SENASTE UTOPIA 217
faller hans teori om den kapitalistiska utsugningen af
lönarbetaren. Socialism i den mening att alla
produktionsmedel helt och hållet socialiseras är »ett samhällsskick, hvars
möjlighet eller slutliga uppkomst absolut icke låter sig
vetenskapligt bevisas, men väl har mycket starka vetenskapliga
skäl mot sig». Den materialistiska historieuppfattningen är
väsentligen oriktig.
Detta hvad den socialistiska sidan af den
socialdemokratiska dogmbyggnaden beträffar. Hvad åter den demokratiska
angår, förnekas värdet af imperativa mandat, referendum,
en-kammarsystem, folkinitiativ m. fl. hittills såsom äkta
demokratiska ansedda kraf. Icke ens republiken är allena
saliggörande. Den direkta folkstyrelsen förklaras vara omöjlig
under stora samhällsförhållanden. Det måste finnas faktiska,
på skiljaktigheter i de personliga begåfningarna grundade
olikheter uti medborgarnas inflytande på den organiserade,
offentliga maktutöfningen inom samhället. Det rena
majoritetsväldet förkastas. »Hvad flertalet vill, men mindretalet förkastar,
är icke uttryck för hela nationens vilja.» Också
proletariatets klassvälde är af ondo. Det måste understundom regeras
i strid mot klara manifestationer af folkviljan, då den stora
massan af medborgare icke alltid sitter inne med nödiga
kunskaper för att rätt kunna bedöma alla detaljfrågor o. s. v.
Det vore frestande att upprepa ännu flera af förf:s förståndiga
och mot all demokratisk anständighetskänsla stridande satser,
om endast utrymmet tilläte det.
Men hvad återstår då af den socialdemokratiska
tankebyggnaden, hvad återstår af allt, som dag ut och dag in stötes
och blötes i den socialdemokratiska pressen och agitationen
såsom den enda sanna och rättfärdiga läran? Jå, från den
frågan räddar sig prof. Steffen genom att med socialism och
demokrati mena något, som han förklarar vara den enda rätta
uttydningen af termerna, men som sannerligen icke har mycket
att göra med vare sig hans »partivänners» syn på saken eller
med de i verkligheten praktiserade maximerna. Han timrar
upp sin egen socialistiska och demokratiska framtidsstat och
fogar ännu ett Utopia till de tänkta idealsamhällenas långa rad.
Det är ingalunda lätt att få en klar bild af Steffens
socialistiska politik och samhälle. Boken i fråga är tydligen skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
