- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
253

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Moderskapsförsäkringen och kvinnorna. Af M. Marcus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERSKAPSFÖRSÄKRINGEN OCH KVINNORNA 253

det ligger i all försäkrings natur, och ingalunda är något för den
föreslagna moderskapsförsäkringen särskildt betecknande, att
riskerna äro olika stora och att väl hvarje försäkringsart
ekonomiskt måste byggas på grundsatsen om de dåliga riskernas
täckande af de goda. Först genom en dylik utjämning blir en
försäkring öfverhufvud genomförbar. Det mest oegentliga skulle
emellertid här, såvidt jag fattat anmärkningen i denna punkt
rätt, bestå däri, att de, som inom moderskapsförsäkringen
representerade de goda riskerna, vore de ogifta kvinnorna och att
hela den risk, mot hvilken man här velat försäkra, ägde det
särmärket att icke kunna framkallas utan medverkan af de
försäkrades egen vilja. Denna karaktäristik är utan tvifvel riktig. Men
det väsentliga underlaget för det berättigade i denna invändning
sviktar, när man på goda grunder måste säga sig, att den
viljeakt, som är förutsättningen för framkallande af den
situation, hvilken berättigar till försäkringens understöd, ingalunda
bär undantagshandlingens prägel. Af 1,000 ogifta arbeterskor
blifva årligen 35 mödrar, medan motsvarande tal för de gifta
är 231. Man må nu alltefter temperament eller åskådning
betrakta den första siffran som hög eller låg — den visar dock
oförtydbar!, att om något undantagsförhållande kan det här ej
vara frågan. Lägges härtill något af den erfarenhet, som
studiet af den nutida fabriksungdomens lif samlat i tryckta
urkunder och andra källor, så är det icke lätt att frigöra sig från den
uppfattningen, att Edens lustgård är en för flertalet af dessa
unga män och kvinnor välkänd vandringsplats. Mot denna
bakgrund må således frågan om den här berörda »riskens»
förmenta sällsynthet ånyo ett ögonblick allvarligen pröfvas.

Skakar man emellertid fortfarande betänksamt på hufvudet,
så må man granska saken äfven ur en annan synpunkt. Enligt
den sista afrättningen af lagförslaget skall hvarje kvinna, som
en gång blifvit försäkrad, äga rätt att, om hon utträder ur
för-säkringspliktigt yrke, kvarstå i försäkringen så länge, att hon
får åtnjuta understöd vid närmaste barnsbörd. En kvinna har
exempelvis varit försäkrad från det hon fyllde 17 år. Vid 22
års ålder slutar hon att arbeta för att ingå giftermål, håller
försäkringen vid makt och får sitt första barn vid 24 år. Då erhåller
hon moderskapshjälp med 71,4 o kr. — det belopp som utgår
konstant till alla moderskapsförsäkrade kvinnor. Hvad har detta
kostat henne? Jo, 5 års försäkringsafgift å 1,2o kr. = 6 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free