- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
257

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Moderskapsförsäkringen. Af Ebba Pauli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERSKAPSFÖRSÄKRINGEN 257

icke sagdt, att detsamma kan godtagas. På en lagstiftning som
denna måste nämligen ställas andra och större kraf än det
praktiska och ekonomiska problemets lösande. Detta, att träffa
en anordning, genom hvilken ett understöd i rätt stund och i
rätt proportion tillfaller en viss kategori af behöfvande, är utan
tvifvel en af uppgifterna. Hur densamma till alla sina detaljer
blifvit löst skall icke här beröras, då denna sida af saken förut
af rner än en upptagits till behandling. Syftet med dessa rader
är endast att söka visa, att denna uppgift icke var den enda
som förelåg, och att därför förslaget icke står eller faller med
frågan huruvida densamma blifvit väl löst eller ej.

All lagstiftning har, torde man kunna säga, en yttre och en
inre sida. När samhället stadgar straff för det eller det brottet,
gör man det mindre för att blifva i tillfälle att beifra detsamma
i dess enskilda yttringar, än därför att man känner
nödvändigheten af att på ett effektivt sätt inskrifva i det allmänna
medvetandet, att ifrågavarande handling är ett brott. Såsom
lagstiftningens resultat räknar man därför mindre med de straff,
som blifvit ådömda och det sannolika värdet för vissa individers
förbättring, som dessa straff må hafva inneburit, än man räknar
med den omständigheten, att ett större antal af samma brott
endast genom lagstiftningens tillvaro aldrig blifvit fullbordade.
Och ej nog härmed. Man bör också räkna med den
indirekta inverkan å det allmänna tänkesättet, som en lagstiftning
alltid har och som sträcker sig vida längre än till att förebygga
vissa såsom brott stämplade handlingar. Denna inverkan kan
måhända karakteriseras såsom ett höjande till ett i någon mån
högre plan af genomsnittsmedborgarens sätt att känna och tänka
i det förevarande afseendet. Att en sådan inverkan af
lagstiftningen verkligen utöfvas ligger i så öppen dag, att exempel
härpå icke torde vara af nöden.

Nu är det ju emellertid så, att det med den sociala
lagstiftningen förhåller sig i viss mån annorlunda. Den afser icke
att med hot om straff afhålla människor från vissa handlingar.
Den afser att ordna vissa grupper af medborgares
mellanhaf-vanden med andra grupper eller med samhället. Den afser att
tillförsäkra medborgare i en viss belägenhet en viss förmån af
andra medborgare eller af samhället. Men gå vi i minsta mån
saken in på lifvet, skola vi finna, att äfven denna lagstiftning
lika väl som strafflagstiftningen har en yttre och en inre sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free