Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Fattigdom och rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 DAGENS FRÅGOR
i Uppsala (Populärvetenskapliga avhandlingar 35; Sthlm, Alb.
Bonnier 1912; 42 sid.; 0,50 kr.) Föredraget har intresse på grund af både
tjänster och fel.
Särdeles karakteristisk och »god ät faa Forstand paa» — som man
säger på danska — är hr Flodströms utgångspunkt. Den är kort och
godt, att fattigdom och rikedom betinga hvarandra. »Fattigdom och
rikedom äro korrelata begrepp; utan fattigdom ingen rikedom och
tvärtom.» Fattigdomens afskaffande, allas vårt gemensamma mål, blir
då förbluffande lätt uppnådt — man afskaffar helt enkelt rikedomen,
och fattigdomen är samtidigt bragt ur världen. Att det tillstånd, som
då uppnås, kan betyda försämrade ekonomiska villkor för hela
folket, låter sig visserligen ej bestridas; men den, om man så får säga,
»tekniska» fattigdomen är ju i alla fall borta.
Det skall nu genast sägas att förf. ej dragit dessa fulla
konsekvenser ur sin utgångspunkt; men dess inverkan på resonemanget blir
felaktig nog ändå. Detta framgår särskildt af att knappast en tanke
ägnas åt de rikedomsbildande krafterna — rikedomsbildande i
betydelsen höjande för folkvälståndet — och att resonemanget i
verkligheten till stor del förbiser att sådana krafter alls finnas och böra
få ökadt, ej minskadt tillfälle att verka.
Författarens hela resonemang vänder sig omkring hvad han kallar
monopol, och det finner han öfverallt. Hans förklaring af
monopolbegreppet är visserligen efter orden både enkel och riktig —
konkurrensens utestängande — men hans verkliga användning af ordet
är en helt annan och mera betänklig, åtminstone då den skall läggas
till grund för sådana slutsatser som här sker. Så t. ex. anses en
»bepröfvad verkmästare» liksom »den erfarne direktören» inneha
faktiska monopol, och »affärsmonopolets» betydelse skall framgå af att
år 1908 aktiebolagen med mer än 6 % vinst hade en sammanlagd
vinst däröfver af 71 mill. kr. De analogier förf. här uppvisar äro
otvifvelaktigt af ett visst intresse, och den till grund liggande tanken
företer någon liten likhet med den teori som framställts af en bland de
främste nu lefvande nationalekonomerna, Alfred Marshall. Men så som
författaren uppfattar saken, blir resonemanget alldeles missvisande.
Hr Flodström förbiser nämligen, att de personer och företag, som
sålunda ha en mer än normal förtjänst i en mängd fall också ha en
mer ån normal duglighet och alltså tillskynda samhället en
inkomst-ökning, som minst uppgår till och i vanliga fall långt öfverstiger det
öfverskott öfver normal inkomst, som tillfaller dem själfva. Med
förf:s definition på fattigdom är det visserligen gifvet, att dessa
monopolvinsters indragande afskaffar fattigdomen, emedan det afskaffar
rikedomen; men för den som anser sig afskaffa fattigdomen genom
att höja folkets allmänna välstånd, ej genom att sänka det, är det
uppenbart, att afskaffande af sådana »monopol» öka och ej minska
landets fattigdom.
Detta kan lätt bestyrkas genom en kontrollanalys. Hvad
aktiebolagen beträffar, framgår det af att mot de mer än normalt
vinstgifvande företagen stå förlustgifvande företag, som alltså ej ägt förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
