Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ekonomisk öfversikt. De ekonomiska stormakterna. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK ÖFVERSIKT 321
t. ex. Lörd Roseberys, allvarsord och den tämligen hårdhändta
väckning, som den utländska konkurrensen medfört, ha gjort
sitt till förbättringen, om ej en tilltagande koncentration och
monopolbildning särskildt inom textil- och järnindustrierna
verkat stärkande, en starkare ledning i vissa engelska banker
medverkat och själfva den koncentration bankväsendet i
England undergått haft sin andel i resultatet. Sådana frågor kunna
svårligen besvaras objektivt; man kan nu en gång icke lägga
samhället under en glaskupa och sönderdela det — kanske
skulle man då också få litet svårt att sätta ihop det igen.
Men denna starka uppgång under ett knappt årtionde får ej
föranleda, att man glömmer det långa stillaståendet på många
områden dessförinnan; och om den förut ställda diagnosen
angående en öfvergång från industri till sjöfart är riktig, gäller
det, huruvida England kan få behålla sjöfarten, ifall det tränges
tillbaka inom industrien, eller om de två ej fortfarande komma
att följas åt.
För England mer än för de flesta länder är emellertid frågan
om världsmaktställningen, både politiskt och ekonomiskt, i
särskild grad inre och ej yttre, moralisk och ej materiell. Det
gäller folkkraft och samhällsbegåfning — finnas de två, går det
nog att få kol och malm. Det problemet är naturligtvis utan
gränser. Jag skall därför här blott fästa uppmärksamheten på tre,
som det synes, viktiga faktorer. Den första är den engelska
öfverklassens tämligen obestridliga moraliska upplösning och
frigörelse från social ansvarskänsla, hvilket i England betyder
mer än i något annat land, emedan intet annat land lika länge
haft en verkligt ledande klass. Två så vittnesgilla och politiskt
så vidt skilda iakttagare som Gladstone-beundraren och
whig-aristokraten G. W. E. Russell (»An Onlooker’s Diary») och
den konservative nutidshistorikern Sidney LÖW (»The
Gover-nance of England»), för att ej nämna den radikale ministern
C. F. G. Masterman (»The Condition of England»), tala här ett
språk, som ej kan missförstås; och det framgångsrika angreppet
på öfverhuset synes mig få sin moraliska motivering i den
gamla adelns förfall och den nya adelns rekrytering endast och
allenast ur rikedomssynpunkt, utan hänsyn till hur rikedomen
förvärfvats. Den andra faktorn sammanhänger antagligen
härmed och består i statsmaktens minskade auktoritet och
samhällets minskade motståndskraft, ådagalagd vid fjolårets järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
