Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Makedonien och Bulgarien. Af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAKEDONIEN OCH BULGARIEN
429
armenier. Men förutom dessa kristna sydslaver finns det 150,000
muhammedanska bulgarer (pomaker vid Rodopebergen och
tor-besjerpå Sjar Planina). Turkarna, hvilkas folkmängd visaren
successivt sjunkande tendens på grund af mindre nativitet och större
mortalitet (genom krig och pest) än de kristna, torde uppgå till en
half million — så talrika voro turkarna ensamt i vilajetet Saloniki
före Krimkriget. Men äfven bland dem finns det en liten
kristnad bråkdel, de s. k. vardarioterna, företrädesvis i Zeljachovo
(sydöstra Makedonien). Makedoniens greker anslås till 200,000.
Den romanska stammen representeras af ett hundratusental mesta-
Makedoniska änkor (sorgefest på en kyrkogård).
dels nomadiserande, i socialpolitiskt afseende föga betydande
kutso-vallacher, och judendomen af lika många spanska judar
(spanio-leter), hufvudsakligen i Saloniki. Härtill komma de albanesiska
legionerna från västern och serberna i norr — att icke tala om
zigenare och den obestämbara ras, som går under namnet
»le-vantiner». Men hufvudstammen är bulgarisk, och den har haft
den värsta känningen af det turkiska förtrycket. Om någon
Balkanstat med tiden skall få öfvertaga det turkiska arfvet i
Makedonien, är det Bulgarien, ty det har de bästa historiska och
praktiska förutsättningarna härför. Den bulgariske skalden Vazov
har i ett poem gjort sig lustig öfver hellenernas förmenta anspråk
på Makedonien, ty alla deras historiska och klassiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
