Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Makedonien och Bulgarien. Af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och dess vågor ha gått högt i sommar. Den 31 juli hölls i
Sofia det största folkmöte, som det nya Bulgariens hufvudstad
någonsin haft. Alla partier deltogo däri och uttalade sig
enhälligt för uppfordran till regeringen att »vidtaga alla åtgärder för
Makedoniens och Adrianopels befrielse från turkisk träldom, då
hon erfarit att denna fordran enhälligt understödes af det
bulgariska folket». Och vid en ny demonstration den 12 augusti
gjordes det hotfulla tillägget till denna resolution, att regeringens
vägran att uppfylla folkets begäran kunde få »oberäkneliga
följder».
För dem, som drömma om det storbulgariska rikets
återupprättande, syntes det »psykologiska momentet» särskildt gynnsamt
omedelbart efter Turkiets tråkiga mellanhafvanden med
italienarna och albaneserna, och den optimistiska uppfattningen
stärktes genom öfvertygelsen att den turkiska staten ej kan
pånyttfödas efter ungturkarnas nederlag. Dock saknades det ej heller i
Bulgarien röster, som varnat för vågspelet att tända en islamitisk
brand för Makedoniens skull, och denna försiktiga politik
omfattas af det s. k. radikala partiet, som anar, att Bulgarien i ett
stort krig kan nödsakas att kämpa mot mer än en fiende, och
att stormakterna i sista stunden skola skörda en bulgarisk segers
dyrköpta frukter genom att »dela upp» Makedonien utan
Bulgariens hörande, något som bulgarerna minst af allt vilja vara
med om. Men framför allt har möjligheten af fredens bevarande
på Balkanhalfön haft sitt bästa stöd i den starka ministären Gesjov
och i den utomordentligt skarpsynte, kloke och försiktige tsar
Ferdinand. Bulgarien har i årtionden rustat sig för krig just
för att vara redo vid dess utbrott med de där »oberäkneliga
följderna».
Då denna artikel lades i press, tycktes framgången för de
slaviska och grekiska vapnen betänkligt rubba den i Europa
allmänt gängse tron på den turkiska härens öfverlägsenhet
gentemot de forna vasallstaternas krigsduglighet. Ännu är dock
icke det slutliga resultatet af fälttåget gifvet, och äfven om det
stora Balkankriget skall kunna »lokaliseras», skola dess följder
göra sig mycket kännbara i Europas politiska historia. Om de
allierade staterna afgå med segern, skola och kunna de icke
nöja sig med ett »status quo» eller med sväfvande löften om
autonomi i Makedonien och på Kreta, och då ligger fältet
öppet för storpolitiska konflikter, där man i civilisationens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
