Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Rec. af Harald Hjärne, Stat och kyrka. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
HARALD HJÄRNE: STAT OCH KYRKA.
Hugo Geber. Stockholm 1912. XV + 210 s., Kr 8.50.
Detta arbete utgör i något utvidgad form den föreläsningsserie,
som professor Hjärne på Olaus Petristiftelsens anmodan höll vid
Upsala universitet under våren 1912. Det är ett nytt bevis för,
hvilken vinst som genom denna stiftelse tillförts vårt teologiska
kulturlif.
Framställningen är kort sagdt mästerlig, äfven från dens synpunkt,
hvilken som sin speciella uppgift har att följa kyrkans historiska
utveckling. Inträngandet i äfven de rent kyrko- och dogmhistoriska
problemen vittnar om5 att förf. själf är den yppersta exponenten för
den generella uppfattning, som han i inledningen exemplifierat i
satsen: »ingen kan förvärfva en verkligen lefvande insikt i Sveriges
politiska historia annorlunda än med stöd af en allmän
kyrkohisto-risk åskådning». Däraf följer ej, att anmälaren skulle i hvarje punkt
underskrifva författarens synpunkter och värdesättningar. Ingen kan
ock skarpare än författaren själf i företalet draga i härnad mot den
auktoritetstillit, som förhindrar sträfvan att så långt möjligt ur själfva
källorna söka bilda sig en egen uppfattning. Men den som från
professor Hjärnes muntliga undervisning och förut utgifna skrifter
känner hans geniala förmåga att få grepp på det historiska
orsaksammanhanget och belysa detta från nya själfständiga synpunkter, byggda
på en sällsynt omfattande kännedom om källmaterialet från de mest
olika historiska tidsskeden, han skall icke kunna undgå att i detta
sista arbete till fullo återfinna dessa egenskaper. Visserligen skall
han ock där återfinna den egendomliga Hjärne’ska stilen, som stundom
är glänsande klar, ofta åter söker hoppressa den öfverströmmande
rikedomen af nya tankar i epitet och bisatser på ett vis, som icke gör
arbetet till en i banal mening lättläst bok, men som väl belönar den
tankemöda, man både här och där måste underkasta sig.
Som arbetets grundtanke inskärper författaren gång på gång, att
historien om förhållandet mellan stat och kyrka klart visar
omöjligheten af att finna en fullständig och en gång för alla hållbar
uppgörelse mellan dessa båda makter; de ha alltid lefvat och måste efter
allt att döma alltid komma att lefva i en stark spänning sinsemellan,
hvilken kan skärpas eller relativt modereras men ej utplånas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
