Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - »Samhället sådant det är». Svar. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»SAMHÄLLET SÅDANT DET ÄR> 457
Den »sak» det här gäller är nationalinkomstens tillräcklig het för en
högre lefnadsnivå. Inkomstens trygghet är tydligen »en helt annan sak».
6. Bristen på kännedom om kapitalets beskaffenhet. Hr S. erbjuder
sig att återuppta diskussionen härom så snart jag bestämdt bestrid!
&ii kapitalräntan »i sak innebär ett tillägnande af främmande
arbetsresultat». Den kunde i så fall genast börja orn på nytt; men det
vore kanske lämpligare att i stället för undertecknad välja till
motpart en vetenskapsman som hr S. ej misstänker för »kapitalistiska»
sympatier — såsom motpart torde kunna fås nästan hvilken nu
lefvande nationalekonom som hälst. Jag kunde föreslå t. ex. professor
Knut Wicksell, som i näst sista häftet af Ekonomisk Tidskrift (sid. 322)
säger, efter att i viss mån ha accepterat alla de många öfriga
kapitalränteteorierna: »Endast ’exploaterings’-teorien måste uteslutas såsom
ovetenskaplig, då den principiellt negligerar just tidsmomentet.»
7. Sparandet. Hr S:s resonemang härom framdrogs för att visa
det nu berörda, nämligen bristen på nationalekonomiska insikter.
Det som han kallade sparande, nämligen att lägga pengar på
kistbotten, framhöll jag sålunda såsom icke sparande i
nationalekonomisk mening — det kunde ha sagts: såsom ingen ekonomisk funktion
alls. Hr S. synes härpå svara, att vi alltså äro ense, ty han
har sagt att denna väg icke är framkomlig — nämligen för att få
till stånd en privat rikedom på 100,000 kronor. Svaret förefaller
egendomligt, ty en förmögenhet (i privat mening) kan inan naturligtvis få
ihop på det sättet — hvarför skall den just vara 100,000 kronor?
Men att lia framställt en åtgärd, som saknar nästan all betydelse för
folkhushållningen, såsom det verkliga sparandet — det gällde min
anmärkning, och den är alltså totalt obesvarad.
8. Sparande och spekulation. Hr S. framställer det verkliga
sparandet såsom tillägnande af andras arbetsresultat; en sådan framställning
är tydligen ägnad att afskräcka ideellt tänkande arbetare från att spara.
Men samtidigt framställer han de normala vinsterna för en aktieägare
såsom minst dubbelt så höga som de verkliga. Han har alltså förenat
sin afsiktliga agitation emot sparande med en utan allt tvifvel oafsiktlig
agitation för spekulation. Äfven det är fortfarande obemött; eller
skulle hr S:s patenterade vinstmetod hänga på att man spar just det
magiska beloppet 233 kr. om året?
9. Den bok, som på detta område skulle behöfvas, är såvidt
bekant alldeles oskrifven; Sveriges få nationalekonomer ha som bekant
ej få uppgifter framför sig. Man kan blott undra, hvarför en
bildningsvän skulle förvärra läget genom en sådan framställning som större
delen af »Samhället sådant det är», där, såsom genmäle! träffande
uttrycker sig, »fundamentala fakta ställts alldeles på hufvudet». Jag
kan ej sluta utan ett beklagande af att hr S. så omsorgsfullt
undvikit all realdiskussion af de nationalekonomiska problemen;
socialdemokratiska polemiker förefalla märkvärdigt böjda att i stället taga
,sin tillflykt till logisk akrobatik eller underliga missuppfattningar.
Eli F. Heckscher.
:>>!. Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
