Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Börskrisen - Kungsådra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 DAGENS FRÅGOR
granskning af fondbörsdeltagarnas kvalifikationer. F. ö. får man
hoppas på den spekulerande allmänhetens uppfostran till bättre förstånd
och insikter. Möjligt är också, att tiden kan uträtta något. Vi få ej
glömma att vårt industriella uppsving och vårt fondbörsväsen äro af
ganska färskt datum och att de missförhållanden inom
värdepappersspekulationen som ofvan berörts därför kunna tillhöra en
öfvergångs-tids besvärligheter.
Kungsådra. Förhoppningarna om en kommande elektroteknisk
storindustri ha ju gifvit oanad räckvidd och betydelse åt de möjligheter,
gällande rätt kan tänkas erbjuda staten att kontrollera och i fiskaliskt syfte
exploatera den enskilda förbrukningen af vattenkraft. Också har
länge en ovanligt liflig diskussion om dessa frågor pågått. Staten
är ej blott till följd af strandägarerätt innehafvare af viktiga
vattenfall. Det finnes äfven rättsförhållanden, som till dess fördel inskränka
tillämpningen af lagens grundläggande bestämmelser, att strandägare
äga hälften hvar af mellan deras ägor liggande vattentäckt område
samt att jordägare må tillgodogöra sig vatten å sin grund. Så
häfdar kronan äganderätt till vissa vattenområden, oberoende af om
kronan eller någon annan är ägare till tillstötande strand. Anspråken
härleda sig från kronans under 1500- och 1600-talen med energi
fullföljda allmänna kraf på regalrätt till Sveriges vatten. Ostridigt torde
emellertid vara, att äganderätt till vattenområde på grund af
regal-rätten ej numera kan tilläggas kronan, om det ej visas, att
äganderättsanspråk i det särskilda fallet faktiskt trängt igenom. Domstolarna
ha pröfvat så vara förhållandet i fråga om Trollhättan (1899). I
målet om Krångedeforsarna ha kronans sakförare sökt häfda, att
Indalsälfven »i likhet med öfriga norrländska älfvar af någon
betydenhet» på grund af regalrätten ansetts tillhöra kronan; detta skulle
vid tiden för afvittringen ha varit allmänt erkändt, hvarför man,
såframt motsatsen ej ledes i bevis, måste antaga, att älfvens
vattenområde vid afvittringen reserverats kronan som öfverloppsmark —
en bevisföring, mot hvilken motparten (i en af professor Dahlberg
verkställd utredning) kunnat framdraga exempel på att lagens allmänna
föreskrift om vattenområdes delning mellan strandägare tillämpats i
fråga om Indalsälfven. Handlingarna i det viktiga, ännu ej slutförda
målet ha genom Svenska vattenkraftföreningens försorg under året
utgifvits i broschyrform.
Det är emellertid i diskussionens nuvarande läge ej spörsmålet om
de »regala» strömmarna utan kungsådreinstitutet, som blifvit föremål
för den allmänna uppmärksamheten. Orsaken är lätt att förstå.
Ehuru bunden vid de vattendrag, där den »af ålder» funnits,
förekommer kungsådra nog ofta för att bli af generell betydelse för
vattenrättsproblemen. Och de åskådningar, som kräfva införande af
begränsad koncessionstid och koncessionsafgifter för bebyggande af
vattenfall, tro sig i kungsådreinstitutet ha funnit en rättsgrund till
dylika nyheter.
Anledningen till den oklarhet om kimgsådreinstitutets rättsliga inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
