Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Kungsådra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 DAGENS FRÅGOR
dylikt resultat var välkommet, grepo också tillfallet. Emellertid dröjde
ej heller invändningarna. Vattenrättskommitténs ordförande,
revisionssekreteraren von Sydow, underkastade i artikeln »Kungsådran och
kammarkollegium» i Ekonomisk Tidskrift (1912 h. 1) särskildt
kammarrådet Björkmans åskådning en skarp kritik. Tyngdpunkten i hans
framställning utgjordes kanske af den klara, med exempel från
förordningar, lagar och lagförslag, Högsta domstolens utlåtanden och,
landtmäteripraxis styrkta bevisföringen för att grunden i kungsådra n
och därmed förfoganderätten öfver dess vatten, för så vidt lagen ej
annat föreskref, enligt »etthundrafemtioårig rättsuppfattning» tillhörde
strandägaren; kronan vore enligt denna rättsuppfattning Mött
målsman för de intressen, som af kungsådran vore beroende. Den borde
då ej heller kunna exploatera detta målsmanskap i finansiellt syfte.
I pressen vidtog nu en liflig diskussion. Innan denna hunnit
af mattas, fick kammarkollegium ännu en gång tillfälle att taga
ståndpunkt till en vattenrättsfråga — en ansökan om tillstånd att
öfverbygga kungsådran i Skallböleforsen i Ljungan. Dess
advokatfiskals-ämbete, representeradt af t. f. advokatfiskalen Klockhoff, påyrkade
(10 juni) att bland villkoren för medgifvande! skulle införas, att
koncessionstiden begränsades till högst 75 år. Kollegiet följde emellertid
ej advokatfiskalen utan tillstyrkte, under betonande af vikten för
industrien att arbeta under stabila förhållanden, konungen att ge sitt
samtycke utan tidsbegränsning. Kammarkollegiets utlåtande var
otvifvelaktigt en stor missräkning på en del håll, där man efter
utlåtandet om kommittéförslaget börjat hoppas på en bundsförvant i
kollegiet. Å andra sidan vände sig vattenkraftföreningen, i en inlaga till
Kungl. Maj:t, med skärpa mot advokatfiskalsämbetet. Otvifvelaktigt
väger den juridiska argumenteringen i detta aktstycke mindre tungt
än skildringen af den förlamande inverkan, de pågående
vattenrättsstriderna utöfva på den industriella företagsamheten. Äfven
advokat-fiskalens svar å vattenkraftföreningens inlaga föreligger nu (dat. d.
16 okt.). Bortser man från en delvis rätt pikant polemik mot några
af vattenkraftföreningens skarpaste uttalanden är det utan fråga den
juridiska bevisföringen, som i detta aktstycke ådrager sig
uppmärksamheten. Herr Klockhoff gör intet försök att åt kronan vindicera
äganderätten till kungsådra. Han nöjer sig med att utgå från den
allmännare åsikten, att kungsådran är en »servitutsliknande rättighet
af negativ natur i det allmännas intresse». Men han anser
förefintligheten af ett dylikt rättsinstitut och särskildt det i lagen
förekommande uttrycket: för »annat allmänt ändamål» tillräckligt för att ur
statens målsmanskap för de allmänna intressena härleda en dess rätt
att knyta hvilka villkor som helst vid ett medgifvande att öfverbygga
kungsådra. Äfven kronans fiskaliska intressen äro, »ofta i mycket
eminent grad», allmänna, Så kunna, anser han, begränsad
koncessionstid och koncessionsafgifter utan vidare härledas ur gällande rätt. —
Begeringen har som bekant ännu ej tagit ståndpunkt till den viktiga
frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
