Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Stormakter och småstater i norsk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 477
fattarens framställning. Ett annat .uttryck lör denna stormakternas
politik äro de integritets- och neutralitetsaftal hvarmed världen f. n.
öfverspunnits. Här fastslår förf. med all rätt den viktiga
synpunkten, att sådana traktaters värde är betingadt genom fortvaron och
effektiviteten af de stormakternas gemensamma intressen som
föranledde deras tillkomst. De måste därför alltid ses mot bakgrunden
af den storpolitiska situation, som skapade dem. Från denna
synpunkt får för förf. den norska integritetstraktaten sitt hufvudvärde
mindre genom den garanti den innehåller än som en fast bas för
häfdande af Norges traditionella neutralitetspolitik. För en svensk
kan det vara vardt att lägga märke till den höga uppskattning förf. från
ofvan angifna synpunkter gör af 1908 års Östersjö- och Nordsjöaftal.
Därefter behandlas ganska ingående neutralitetsspörsmålet, och här
betonas med eftertryck det oupplösliga sambandet mellan rättigheter och
skyldigheter. En ingående analys gifves af de på andra Haagkonferensen
antagna bestämmelserna, och kraftigt fastslås hvarje stats förpliktelse att
efter förmåga upprätthålla och försvara sin neutralitet: ett effektivt
neutralitetsförsvar ingår i själfva verket såsom ett nödvändigt led i
arbetet för internationell fred och rättfärdighet. Förf. erinrar om
hvad som vederfarits Korea och Kina och framhåller å andra sidan
Schweiz’ och Belgiens exempel för att visa att icke ens en
garanterad neutralitet på något sätt befriat vederbörande länder från plikten
att hålla sitt försvar i ordning. Också har den schweiziska
försvarsbudgeten från 1885 till 1910 stigit från lll/2 till 44 millioner frcs. Från
ett par af Schweiz’ mest betydande folkrättslärare anföras uttalanden
om att äfven den garanterade neutraliteten för att respekteras ytterst
förutsätter ett effektivt försvar.
Den följande delen af arbetet har en politisk karaktär. Här
framhållas dels de faror stormakternas eröfringspolitik utan krig
(»penetration pacifique») medför för svagare stater, dels den skärpning af
det världspolitiska läget, som orsakats af Tysklands raska
makttillväxt och den därmed följande tysk-engelska antagonismen samt
Rysslands tillbakadrifvande från Ostasien. Under denna synvinkel
och ej under fredsverkets vill förf. betrakta den under konung
Edward inledda ententepolitiken, hvars konsekvenser framträdde
under fjolårets Marockokris. I afseende på de nordiska länderna
framhåller förf. tvenne följder af det förändrade världsläget: den
ena är sannolikheten af den engelsk-tyska kraftmätningens
förläggande till Nordsjön, den andra Finlands besättande med rysk
militär såsom skydd mot ett befaradt tyskt angrepp. På sistone har
härtill såsom ett begrundansvärdt faktum kommit den ryska
Östersjö-flottans reorganisation. De reflexioner, som anknytas härtill, utmynna
i ett fördömande af småstaters alliansanlutning till stormakter eller
stormaktsgrupper. Däremot ställer sig förf. sympatiskt till en
samverkan i försvarshänseende mellan mindre stater, sådan han finner den
förebildad i Nederländerna och Belgien och sådan den från ansvarigt
håll i Sverige och Norge betecknats såsom en under vissa förhållanden
önskvärd möjlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
