Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - »Den personliga skolan». Af Gustaf Lindborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 GUSTAF LINDBORG
kritiskt belysa de idéer till skolreformering, som finnas i
nämnda bok.
Det första kapitlet bär titeln: »Hur jag kom att skrifva min
bok.» Förf. säger, att han en dag satt som åhörare i en skola,
då tal var om Partenon-frisen, där man såg det atenska folkel
i samlad skara draga upp till Pallas Athenes tempel för att
bringa gudinnan högtidsoffer. Alla gestalter frisen rymmer hade
hvar och en sin individuella prägel, i motsats till hvad förhållandet
är vid reliefer från gamla assyriska grafvårdar. Det
pedagogiska krafvet på individualitet framstod starkt för förf. hr
Frederiksen och eggade honom »till kamp mot det klassificerande,
det massvisa, det all personlighet utplånande»; och uti
elevernas ögon tyckte sig hr F. läsa liksom ett kraf på att äfven
de skulle få vara med uti tåget, på att bli uppfattade såsom ett
helt för sig, hvar och en! Denna lektion väckte efteråt minnet
hos förf., huru han en gång vid en fest, han som nioårig
bevistade och då ett tal hölls till Oehlenschlägers minne, liksom
vaknade upp och blef sig själf.
Fylld af dessa minnen återvände förf., hr F., till skolan och
såg nu barnen framför sig såsom individer, hvar och en med sitt
öde, sitt frö till ondt eller godt inom sig. Förf. såg, hurusom
de olika skolämnenas teoretiska kunskaper icke kunna hjälpa
på det moraliska planet, och huru oerhördt viktigt det som
kallas »kamratskapets genomgripande betydelse» var till godt och
ondt. Hvarken den teoretiska skolutbildningen eller ett
religiöst förtröstande på »de goda änglarnas» beskydd räcker till för
att värna kamrat mot kamrat. Hvar finnes då hjälpen? Man
måste modigt svara, menar hr F.: »I skolans personlighet».
Och med detta ord säger sig förf. icke mena »en mekanisk
blandning eller ett sammanförande af en hel mängd inre och
yttre enskildheter.»
Nej, med »skolans personlighet» menar förf. »en vilja, en
kraft, som i sig sammanfattar alla enskildheter, känner dem,
tjänar dem, behärskar dem.»
På de följande sidorna utvecklar förf. sedan något närmare
i känslobetonade rader sin ställning till sig själf såsom lärare,
till barnen såsom deras andlige lärare och vårdare. Och han
säger: »Men innan framtidens diktare gå till sitt värf, vilja vi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
