Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Svenska folkets sparsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Det hör till söndagsskolevisdomen, men är i alla
fall både en sanning och en viktig sanning, att
nästan hvarenda människa kan spara något; och äfven om detta
något är aldrig så litet, skapar det genast en annan blick på tillvaron
och en ny ekonomisk ansvarskänsla. Nästan all nutida s. k. social
diskussion tjänar att dölja det faktum, alt hvar och en har
sparmöj-ligheter; men det blir ej mindre ett faktum för det — i Frankrike
beräknas 25 % af alla skolbarn vara medlemmar i sparkassor, och
deras samlade sparkapital uppgår till 13 millioner francs. Från
mång-millionären till folkskolebarnet finns ingen som sanningsenligt kan
förneka, att han eller hon mellan år och dag har användt pengar
till onyttiga och öfverflödiga ändamål. De rikas sociala funktion är
bland annat just att spara, d. v. s. att verkställa den för samhället
nödiga kapitalbildningen; och många rikas barbariska lyx —
visserligen ej tillnärmelsevis en sådan utmaning mot smak, förnuft och
ansvarskänsla här som t. ex. i Amerika och England, men
betänklig nog i alla fall — ger mer än något annat näring åt tanken att
»vselte Spillet overende», för att därmed rädda folkhushållets
mödosamt skapade och alltid otillräckliga tillgångar ur ansvarslösa
förvaltares händer. Den som tänker så har emellertid tillfälle att få
sitt missmod fördjupadt genom att betrakta, hur de fattiga förstå att
missbruka sina ännu otillräckligare tillgångar — arbetarefamiljer som
under storstrejken använda anvisningarna på kooperativa butiker till
att köpa sockerrån, mödrar ur arbetareklassen som förse sina barn
med en oafbruten ström af magfördärfvande karameller,
»magasins»-fruar, butiksflickor och tjänarinnor som, lockade af sina bättre lottade
men föga visare medsystrars föredöme, kasta bort en massa pengar
på lika smaklös som fördärflig lyx i klädväg, o. s. v., o. s. v.
Men mot »yppigheten» ha ekonomiska moralpredikanter utöst sin
vredes skålar sedan medeltiden och längre, utan att resultaten synas
ha varit stora, ens då sedereformatorerna hade betydligt större
maktmedel till sitt förfogande än nu. Af de många klassiska
förebråelserna mot svenskarna har kanske ingen mera berättigande än den
som gäller deras lust att slå på stort och deras brist på sympati
för sparsamhet. En utländsk diplomat, som »sett många människors
städer», säger sig t. ex. aldrig ha bevittnat en sådan förekomst af
champagne utan särskild synbar anledning som på svenska utvärds-
Svenska folkets
sparsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
